”Livets sorgligaste aspekt just nu är att vetenskapen samlar kunskap snabbare än samhället samlar visdom” ~ Isaac Asimov

Vårt inre plockas just nu ner av forskarna in i minsta nanodetalj. Tills inte så mycket mer än några biokemiska formler återstår av det vi trodde var vår kropp och själ – vårt liv. Och i väntan på svaret från vetenskapen om hur vi kan överleva döden, är forskarnas koströn vår nya livlina.

Hälsostudier spottas ut i minut och parti med varningar och/eller rekommendationer och vi hänger på. Vetenskapliga dieter poppar upp som svampar ur jorden och vi stuvar dem i våra grytor utan någon större eftertanke. För vad har vi lekmän att sätta emot forskningen?

Nästa trend som väntar i kampen om ett evigt liv är DNA-tester för oss vanliga dödliga. Inte minst via Internet. Utan några garantier för att de som ligger bakom har andra intressen än att tjäna pengar på vår ökande oro för sjukdomar.

Att med hjälp av DNA-tester kunna förutse sjukdomar har givetvis som främsta mål att kunna bota människor i förväg. Men hur, det är frågan. Här finns oerhörda summor att hämta för den privata kirurgindustrin och läkemedelsbolagen. Med konsekvenser vi människor får betala med hälsan. Vi blir kanske hjälpta i ena ändan, bara för att bli stjälpta i den andra av läkemedelsbiverkningar och annat.

Kartläggning av DNA 

I maj 2013 valde Angelina Jolie att själv skriva ett inlägg på New York Times opinionssida under rubriken: Mitt Medicinska Val. I det berättade hon öppet om sin mammas kamp mot bröstcancern och sitt eget beslut att plocka bort sina bröst. När mamman dött, endast 56 år gammal, visade det sig att Hollywoodstjärnan Angelina själv löpte 87 procents risk att gå samma öde till mötes. På grund av en genmutation i BRCA1 (cell som kontrollerar cancer). Efter operationen och implantaten som följde har hennes risk minskat till 5 procent. Det är en gripande historia att ta del av, inte minst för att Angelina Jolie gjorde det främst för sina barns skull. Men den reser frågor.

Som den filmstjärna Jolie är, blir hon en förebild för många. När testerna nu blir lättillgängliga (om än dyra: 20-30-000 kronor) kan det vara frestande att kartlägga sitt DNA. Inte bara när det gäller en eventuell bröstcancer. Och vi bär alla på svaga gener. Ska vi då börja operera bort de organ som ligger i farozonen och ersätta dem med nya; äkta donerade, eller konstgjorda som i fallet med bröstimplantat?

Det är jätte bra att ordentliga tester blir utförda i de fall de verkligen behövs. Under förutsättning att de blir tillgängliga för alla, inte bara för dem med en fet plånbok. Och Angelina Jolies beslut ska givetvis respekteras. Men risken är att om vi i framtiden ska kartlägga varje människas DNA, kommer många att bli rejält oroade. Kanske helt i onödan. Mycket går att både undvika och reglera med kosten.

Ge cellerna rätt näring

I och med forskarnas upptäckt av epigenerna på 2000-talet förändras hela den traditionella synen på sjukdom och dess orsak. Från att det är kört om man har svaga gener, till att det faktiskt går att förändra. När epigenerna utsätts för miljöpåverkan, får det konsekvenser även för våra vanliga gener. Epigenerna fungerar som en ”strömbrytare” och slår på och av. Något som visat sig få betydelse även för kommande generationer. Och det är här maten kommer in i bilden.

I våra tarmar ligger 80 procent av vårt immunförsvar. Med hjälp av antikroppar ska det mota bort de fiender som kan skapa kroniska inflammationer och på sikt leda till allvarliga sjukdomar. Det är också i våra tarmar som de gifter vi får i oss med maten kommer i direkt kontakt med vår inre miljö. Det är helt avgörande för vår hälsa att hålla hormonerna i balans, matsmältningen i gång, näringsomsättningen korrekt och bakteriefloran nöjd. Och allt det gör vi bäst med äkta och näringsrik kost.

Vår kropp är uppbyggd av många tiotusentals miljarder celler. Inuti cellens kärna ligger vår arvsmassa, DNA. Varje cell har sin specifika uppgift. Och på utsidan har de receptorer för att fånga upp signalsubstanser som förser dem med viktig information, för att de ska kunna utföra sitt jobb korrekt. Utöver syre behöver cellerna exakt rätt näring. Får de inte det, eller om receptorerna blockeras av gifter och annat som inte ska finnas där, kan det uppstå felkodning. Och då kan cellerna misslyckas med att hålla ordning på generna.

”Ingen kommer ifrån detta liv levande”, är en sanning som någon vis person myntat. Så det bästa vi kan göra är att ta ansvar för vår hälsa, för att på bästa sätt kunna njuta av den stund vi får på jorden.

Ulla Gabay