Vid Världsekonomiskt Forum i Davos 2013 lyftes hälsofrågorna. Bland annat skenande vårdkostnader och statsbudgetar på knä genom ökande välfärdssjukdomar. Samtidigt varnade hälsoexperter för en övertro på att vetenskapen ska kunna rädda oss från de växande problemen.

De senaste åren har utvecklingen varit dramatisk bland kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer. Till stor del på grund av dagens manipulerade matbastarder. Men en hälsa i sjönöd får inte samma uppmärksamhet som en främmande U-båt. Medan industri och politiker fokuserar på lönsamhet och försvar sjunker folkhälsan stadigt.

I stället för att förankra totalförsvarskunskap i folkdjupet genom gymnasiets samhällskunskap, som en ny försvarsutredning föreslår, borde fokus läggas på folkbildning i tidig ålder runt matsmältning och ämnesomsättning. Vad hjälper ett yttre försvar om kriget pågår inuti våra kroppar.

Lurigt frihandelsavtal 

Ett rejält folkhälsosänke kan bli frihandeln mellan EU och USA. I Agenda den 2 november försökte handelskommissionär Cecilia Malmström lugna tittare inför det kommande handelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). I vilket det kommer att ingå ett tvistlösningstillägg, ISDS (Investor-State Dispute Settlements), som ger en investerande stat rätt att stämma en partnerstat som inför bestämmelser med negativ inverkan på investeringen.

Det är illa nog med den mat vi redan har i Europa. Men ännu värre med den som finns i USA. Inte minst alla GMO-produkter och djur som får antibiotika och tillväxthormoner. Biotekniken är Amerikas ekonomiska framtidshopp. Och Malmströms försäkran att EU:s regler för hälsa och miljö fortsatt ska gälla motsägs av rättegångar på andra håll i världen, samt av ett stort antal sakkunniga som tittat på den lagliga aspekten.

ICA fogar läkemedel till maten

Ett annat sänke är matjätten ICA som samtidigt som de sprider ett ekologiskt skimmer i sina butiker, tar läkemedelsindustrin i hand genom köpet av koncernen Apotek Hjärtat. I ett uttalande till Ekot säger vd Per Strömberg att affären öppnar för att ta ”… ett ännu större grepp om de viktiga hälsofrågorna. Man kan säga att den kanske enskilt viktigaste frågan för våra konsumenter idag är hälsofrågan”.

ICA:s ledning tycks inte förstå att den enskilt viktigaste hälsofrågan för deras konsumenter är att få tillbaka äkta mat. Inte enklare tillgång till läkemedel. Med köpet slår bolaget två flugor i en smäll. Eftersom den manipulerade mat de säljer för många på sikt leder till sjukdom, kan de nu i egen regi erbjuda mediciner mot symtomen.

Kroniskt olönsamma patienter

I en ny rapport om det fria vårdvalet pekas en ojämlikhet inom sjukvården ut. Både här och inom klassificeringssystemet NordDGR kommer kroniskt sjuka i kläm. De blir helt enkelt inte lönsamma i den ”case mix” (patientsammansättning) som ska gynna kostnadseffektiviteten inom vården, s.k. ”benchmarking”.

”Det blir dyrare och dyrare med sjukvården, medan ekonomin i övrigt inte hänger med. På det sättet är det risk för totala bankrutter om vi inte ändrar saker och ting. Sedan är det också så att man måste bestämma sig för hur viktig hälsan är och göra omprioriteringar när det gäller vad man lägger pengarna på. Många länder satsar mycket på försvar och annat när man skulle kunna lägga mer pengar på hälsa”, sa Göran Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, till Ekot i samband med Davosmötet.

Det behövs ett paradigmskifte i samhällets syn på hälsa och sjukdom. Om staten, kommuner och landsting insåg vikten av att rikta sitt stöd mot bättre kost och hälsovård, och inte som nu ensidigt på läkemedel och sjukvård, skulle de betydligt kunna kapa tyngden av kroniska patienter i statsbudgeten. Och folk kunde hålla sig friskare, så länge de lever.

Ulla Gabay