Den genmanipulerade maten stampar allt otåligare på Europas tröskel. Inte minst inför frihandelsavtalet med USA. Trots löften om bibehållna EU-restriktioner runt GMO-maten, finns det anledning för oss konsumenter att reagera i tid. Påstådda miljövinster och tveksamma regelverk bäddar för uppgörelser bakom stängda dörrar där industriella vinstintressen och politisk maktöverlevnad gemensamt regerar. Det finns många varnande exempel på denna korrupta symbios då den globala hälsan offrats.

DNA-styrd knöl

Biotekniken är i sig otroligt spännande och kommer att stå för betydande genombrott på många områden. Men som alla mynt har den en baksida. Problemet är när vetenskapen sticker sina GMO-fingrar i våra kokkärl. Potatisen är bara en produkt som stuvats om för, som det brukar heta, ”miljö och hälsa”. Forna generationers mättande knöl må ha tappat sin position på den globala mattallriken, men det finns andra användningsområden som lockat forskarna; till exempel som råvara inom stärkelseindustrin. Och nu kan en upprättelse för knölen vara på gång även inom matindustrin tack vare genmanipulation.

I förra veckan godkände amerikanska jordbruksverket, USDA, en ny potatis för kommersiell odling. Den kommer från J. R. Simplot Company, stor leverantör av frusen pommes frites till McDonald´s. Potatisen är genmodifierad för att inte producera lika mycket cancerframkallande kemikalier som vanligtvis uppstår vid kraftig upphettning. Återstår att se hur länge hamburgerkedjans omedelbara löfte att inte använda den aktuella GMO-knölen håller.

Den smutsiga Pusztaiaffären 

Det här är långt ifrån den enda potatis som fått sina gener förändrade. Strax före millennieskiftet fick den ungerske biokemisten Arpad Pusztai i uppdrag av den brittiska regeringen att ta fram ett säkerhetsprotokoll för studier av genmanipulerade växtprodukter. Han försågs med 27 forskningsunderlag från företag som sökt tillstånd för GMO-produkter. Pusztai ansågs då vara världsledande i sin forskning runt växtproteinet lektin.

Arpad Pusztai nöjde sig inte med att studera företagens underlag, utan gav sina egna råttor en tillståndsaktuell potatis som genmodifierats med lektin från en snödroppe (blomma). Han fann en negativ effekt på gnagarnas magväggar och immunsystem, leverskador, inflammerade organ och förstadier till cancerceller. Både vid utfodring av potatisen rå och kokt. Pusztais slutsats blev att företagens underlag var ”stödda på mycket dåligt utförd forskning”.

Efter att Pusztai valt att gå ut offentligt i teve och säga att han själv aldrig skulle äta potatisen, och uttryckt sin syn att det var ”orättvist att använda medborgare som försöksråttor”, blev hans chef vid Rowett Research Institute i Aberdeen uppringd från Downing Street 10 i London. Och Pusztais karriär som världsledande forskare i samhällets tjänst var över.

Ondskans självmordsfrön

Världsbanken initierade 1988 en fröpolicy som gjorde att Indien tvingades avreglera sin fröhandel. Därigenom fick amerikanska bioteknikföretaget Monsanto in sin fot på den indiska landsbygden med sitt genmodifierade utsäde. Först 2012 lyckades en teknisk expertpanel som tillsatts av landets Högsta Domstol bryta USA-jättens monopol. Men då var redan en självmordsepidemi bland ruinerade och svårt allergiska småbönder ett faktum.

Alla bönder som tar biotekniken i hand låses in i företagens produktion. Det patenterade utsädet måste sedan besprutas med Monsantos pesticider (Round Up), som gör insekterna immuna, varvid ett nytt bekämpningsmedel måste tas fram för att motverka skadorna av det första, som gör insekterna immuna, varvid… Katten på råttan, råttan på repet, och så vidare.

Uppemot en kvarts miljoner indiska bönder lär ha tagit sina liv i spåren på det som kallas för ”ondskans säd”. Många sägs ha använt företagets pesticider som självmordsvapen. Hela den tragiska historien finns att läsa i Vandana Shivas artikelThe Seeds of Suicide” på Global Research. Shiva som är filosof och miljöaktivist har utsetts av Forbes till en av världens mest inflytelserika kvinnor. Hon fick också 1993 det alternativa Nobelpriset Right Livelihood Award.

Mänskliga spelmarker

I det biotekniska spelet om att få kontroll över den globala livsmedelshandeln genmodifieras maten för längre hållbarhet och annat som gynnar livsmedelsaktörerna. I framtiden kan det handla om fyrkantiga och stapelbara meloner och tomater för att spara utrymme.

Okanan Specialty Fruits Inc. i Kanada har redan ett äpple, Arctic Apples, som inte blir brunt i fruktköttet efter att man bitit i det. Efter testodlingar 2003 – 2005 lämnade företaget 2012 in en ansökan till amerikanska myndigheter om att få ympa in sitt patenterade DNA i populära sorter som Golden Delicious och Granny Smith. Lönsamt för industrin, återstår att se hur stort svinnet blir i människoliv och hälsa.  Men det bekymrar inte odlaren och bioteknikinvesteraren Neal Carter som i ett uttalande till Huffington Post räknade med att ha sina äpplen i sving på marknaden 2014: ”Det spelar ingen roll vad någon säger, människor handlar med sina ögon”.

Trots alla varnande exempel runt GMO-grödornas framfart i både natur och människa gav svenska myndigheter, så sent som 2012, Monsanto tillstånd till fältförsök med en genetiskt modifierad sockerbeta på flera orter i södra Sverige. Tillståndet har diarienummer 22-13882/11 och gäller till och med den 31 december 2016. Vill du att ditt liv, din hälsa och framtidens barn ska utgöra marker i GMO-spelet? Om du tvekar hittar du nedan några tips för att informera dig om riskerna.

Ulla Gabay

GMO för nybörjare  – samlade länkar till artiklar med information, bra start är: 10 Reasons Why We Don´t Need GM Foods

Intervju med GMO-visselblåsaren Dr. Thierry Vrain – biolog och genteknikforskare, tidigare ansvarig på kanadensiska jordbruksverket för att försäkra landets invånare om de genmodifierade grödornas säkerhet: Common Ground

Dokumentärfilm av Marie-Monique Robin – fransk journalist som ger en bild av korruptionen runt GMO-maten: The World According to Monsanto

Dokumentärfilm av Jeffrey Smith – amerikansk konsumentaktivist som beskriver det farliga genspelet: Genetic Roulette – The Gamble of Our Lives