När jag besökte min farmor i Borås på 1950-talet brukade jag få en slant att handla något för. Jag minns att jag vid ett tillfälle gick till dåtidens varuhus EPA och köpte en rosa plasttallrik med matchande mugg. Produkter som jag sedan tvingade min mamma att lägga min mat på och hälla min mjölk i. Förmodligen det uttryck för min trendkänsliga ådra som jag ångrar mest. 

Godkänd plast förstör hälsan

Idag vet jag bättre. Under mina 5 års grävande i hur maten påverkar hälsan, snubblade jag många gånger över plastinslag runt och i kosten. Bland annat fick jag upp ögonen för östrogenet Bisfenol A, BPA, en hormonstörande och vanligt förekommande syntetisk kemikalie i plast. Den används för att göra plasten tålig. Vid slitage och uppvärmning släpper östrogenet och kommer in i maten. De östrogena kemikalierna varken luktar eller finns angivna i några innehållsdeklarationer. Framför allt finns de i plastflaskor och på insidan av burklock och konservburkar, samt i tetrapack. Men också i många av de köksredskap vi använder, via vilka de kan ta sig in i maten.

Även om det handlar om små mängder varje gång, lagras de syntetiska kemikalierna över tid i kroppen genom att BPA binder till våra östrogena mottagare (även män har ett mindre antal). Ett exempel på det här är den ”tysta epidemi” bland män i USA som blivit allt kvinnligare i sin fettkomposition, t ex har de fått bröst. Det tros bero delvis på att syntetisk östrogen sprutas in i boskapen för att den ska bli fetare och sedan letar sig in i männen via köttet de äter.

Ett hundratal studier har visat att långt under godkända gränsvärden av BPA (baserade på gammal data) kan länkas till hälsorisker som:

  • sänkta nivåer av antioxidanta enzymer som kroppen behöver som skydd
  • sänkt immunförsvar
  • förändringar i hjärnan
  • beteendestörningar
  • för tidig pubertet
  • missfall och födsloskador
  • bröst- och prostatacancer
  • hjärt-kärlsjukdomar
  • nedsatt fertilitet hos män
  • diabetes och fetma

En studie vid Bonns Universitet 2012 har också slagit fast att BPA blockerar kalktillförseln till kroppens celler, på samma sätt som blodtrycksmediciner gör. Då kalken fungerar som signalsubstans för bl a blodådrors och musklers sammandragande och avslappnade rörelser, försämras viktiga funktioner i kroppen.

Plastsanera hushållsredskapen

Trots alla rödflaggande studier är det fortsatt fritt fram inom livsmedelsindustrin med BPA i plast. Det enda som skett är att EU den 1 mars 2011 förbjöd ämnet i nappflaskor. Och att Sverige hösten 2012 följde efter och även förbjöd det i matförpackningar avsedda för barn under 3 år.

En bra början är därför att plastsanera bland köksredskapen. Ut med alla bunkar, fryspåsar, förvaringslådor, stekspadar, skärbrädor och annat i plast och in med glas, porslin, rostfritt stål och trä. Själv undviker jag också så långt det går att handla mat som är förpackad i plast. Och i de fall det inte går, packar jag om den hemma innan jag stoppar in i kylen, där jag till och med ställt in korgar. Jag har känt mig ganska trygg med dessa insatser… tills jag på djupet började kolla plastens dominans på jorden.

Plastrevolutionens baksida

Startskottet blev en artikel i Forskning & Framsteg från oktober 2014 om det dolda hotet i havet: Mikroplasten. Följt av en amerikansk studie förra veckan om plastens överväldigande påverkan på haven och dess invånare som publicerades i Science.

Utöver att fisk och däggdjur fastnar i plastavfallet, fåglarna äter det och att sköldpaddorna matar sina ungar med det, så får fisken i sig allt större mängder av de mikropartiklar som vårt plastavfall bryts ner till i haven. De tar dem för plankton. Ännu en källa till att vår kropp matas med hälsovådliga plastkemikalier.

Och så var det då all övrig plast som omger våra liv och som på olika sätt tar sig in i våra kroppar. Saker vi kanske inte alla gånger är uppmärksamma på. För dig som vill kolla in hela plastrevolutionens baksida rekommenderar jag filmen Plastic Planet nedan. Värsta rysaren!

Ulla Gabay