Att äta eller inte äta, det är frågan. Det senaste året har varningar för olika matprodukter spöat ner i media. Förra veckan stod cancerframkallande nivåer av arsenik i risprodukter i fokus. Följt av livshotande mandel- och nötinslag i kryddor för allergiker. Frågan är om det över huvud taget går att hantera alla varningar, eller om uppgivenheten till slut tar död på vår uppmärksamhet.

Förödande snabbmatskultur

Ända sedan jordbruksrevolutionen har mänskligheten i det moderna samhället varit utsatt för ett massivt kostexperiment. Utan vare sig vetskap om det eller att vara tillfrågad. Det har tagit några generationer, men nu kommer effekterna med full storm i form av ökande folksjukdomar.

Även om forskningen inom området för kostens påverkan på hälsan tagit fart de senaste åren, avfärdar många fortfarande den här negativa hälsoutvecklingen med genetiska förutsättningar och befolkningsökningen i världen. Men studier pekar i stället på att så fort den naturliga kosten byts mot industrimat, skjuter kroniska sjukdomar i höjden. Exempel är japaner som flyttat till USA och kinesernas import av hamburgerkulturen. För att inte tala om Mexico som härom året intog tätpositionen före USA vad det gäller fetma, efter att ha bytt ut de traditionella bönrätterna mot snabbmat.

Alltfler sura magar

Den nya epigenitiken har klart visat att även våra gener är påverkbara av miljöfaktorer. Det gör att den moderna maten med sina miljögifter och kemikalier, försurar oss inombords på samma sätt som sker i naturen. Vilket ger en försämrad matsmältning och en störd bakterieflora i magen. Ett faktum som tydligt syns inom sjukvården. Tarmsyndrom som IBS, bakteriekollaps, svampöverväxt, Crohns och ulcerös kolit ökar. Samtidigt som redan barn och tonåringar drabbas av magsår och förstoppning.

Alltfler går omkring med sura magar. Och att behandla dem med syradämpande läkemedel tar bara hand om symtomen. Vilket lämnar fritt spelrum åt livslång autoimmunitet och kroniska sjukdomar att utvecklas i allt yngre ålder. Bättre är att ta itu med orsaken och skaffa sig bättre kostvanor.

Minsta förändring leder till förbättring

De flesta av oss känner bättre till både mobilens och bilens funktion, än hur kroppens matsmältning fungerar. Att det inte går att ladda ner vilken app som helst utan risk för att krascha mobilen, det vet vi. Precis som att vi inte kan hälla spolarvätska, olja och bensin i ett och samma rör. Men precis motsatt hanterar vi ofta våra kroppar. Vi stoppar i oss vad som helst utan att känna till innehållet. Dessutom häller vi allt i en salig röra rakt ner i magkanalen.

Minsta förändring till bättre kostvanor gör skillnad. Här kommer 7 gyllene regler som hjälper matsmältningen:

  • Undvik snabb- och färdigmat
  • Skippa det vita giftet: raffinerat (industritillverkat) socker, salt och vetemjöl
  • Minska på gluten (vete, råg och korn) och mejeriprodukter
  • Fördela rätt: Minst 70 procent vegetariskt och max 30 procent animaliskt
  • Håll rätt balans mellan omega 3 (1 del) mot omega 6 (2-4 delar)
  • Ät mindre, långsamt och tugga väl: färskt, närodlat och ekologiskt
  • Drick 2-3 liter vanligt vatten/per dygn (ej kolsyrat), gärna med lite pressad citron

Det finns även en metod att kombinera de olika näringsämnena vid måltiden, KombiMaxa™, som hjälper kroppen till både bättre matsmältning och en bättre näringsomsättning. Den hittar du i boken HÄLSOFÄLLAN – om miljöbomben i magen och vad du kan göra åt den

Ulla Gabay