GMO-löpe i Arlas osttillverkning och vattenslukande mandelodlingar i torkans Kalifornien stod förra veckan på agendan över kosttrender. Det gäller för oss konsumenter att informera oss ordentligt och inte bara svälja allt utan att tänka på följderna.

Riskbedömning styrs av GMO-producenterna 

Samma industri som under krigsåren på 1900-talet försåg arméer med kemiska vapen står nu redo i matjorden med sina biotekniska stridsspetsar. Problemet är att de myndigheter som ska bedöma säkerheten och ge ett godkännande av genmodifierade inslag i maten är helt hänvisade till producenternas egna studier. Genom det patentskydd som råder finns det ingen möjlighet till någon oberoende granskning i förväg. Så den konsensus (överenskommelse) som sägs råda inom vetenskapsvärlden att GMO-maten är säker kommer helt inifrån de egna leden.

Ofta kallas debatten i Sverige runt genmodifierad mat för en ”icke-fråga”, då det påstås att den inte finns i våra matbutiker. Men det är ytterst en tolkningsfråga.

Så här skriver Jordbruksverket om GMO på sin hemsida:

  • Vad är GMO? En organism är, enligt miljöbalken, en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material, exempelvis ett frö, djur, virus eller en potatisknöl. En organism måste därmed per definition vara något levande.”
  • Vad betyder det att en produkt framställts av GMO? Produkter som har framställts av GMO innehåller inte något levande material. Exempel på produkter framställda av GMO är krossad majs som inte innehåller några hela levande majskorn, rapsolja och bomullstyg.”

Och så här hanterar Livsmedelsverket sin kontroll av GMO-produkter

  • Märkning: Tillverkaren ansvarar för att innehåll av GMO i produkter märks på ett riktigt sätt.”
  • Undantag från märkning: Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder är inte genetiskt modifierade produkter och behöver därför inte märkas.”

Kostnadseffektiva GMO-bakterier

GMO-bakterier

Ett inslag i P4 Kronoberg avslöjade att Arla Foods redan tillverkar ost med hjälp av GMO-teknik. Det handlar då om att använda konstgjort löpe, så kallat ystlöpe, framställt med hjälp av genmodifierade bakterier. I motsats till vanligt löpe som hämtas från frysta kalvmagar som mals ner och läggs i syrabad. Det är enzymet kymosin i kalvens löpmage man är ute efter. Kymosinet gör att mjölken ystar sig, sönderdelas till parakasein (används vid osttillverkningen) och vassle.

Ystlöpet har hittills använts i mer ovanliga ostar, men nu vill Arla utöka till mer populära sorter. Syftet är att få ostproduktionen mer kostnadseffektiv och hållbar. Enligt Magnus Larsson, chef för produktion och teknikutveckling på Arla, finns det inga rester av de genmodifierade bakterierna kvar i enzymet.

Fan tro´t, som doktor Relling sa redan 1884 i Ibsens Vildanden. Och på miljöorganisationen Krav är uppfattningen klar: Ystlöpet med inslag av GMO-bakterier innebär för mycket risker och osäkerhet för att släppa fram.

Genetisk roulett

GMO-maten styrs av vinstintressen och riskbedömningen görs med kortsiktiga miljöglasögon. Just nu spelas det därför genetisk roulett med mänskliga insatser på bordet. Men genspelet har ingen ångerknapp och kan få avgörande följder inte minst för kommande generationer.

Den amerikanske miljöadvokaten Andrew Kimbrell, 2008 utsedd av The Guardian till en av 50 personer i världen som skulle kunna rädda vår planet, menar att mänskligheten just nu står vid en vägkorsning. Antingen väljer vi naturlig kost som förebygger hälsan och stimulerar den biologiska mångfalden. Eller så sväljer vi teknikens bastarder som utmanar båda människa och natur.

Det är givetvis upp till var och en att besluta om GMO-maten utgör ett hot. Men då bör man först gå igenom den granskning och information som tydligt pekar på hälsofaror. Bland annat studier som effektivt tystats ner av ekonomiska intressen. Till exempel den så kallade Pusztai-affären. Och om du har ytterligare ett par timmar att sätta av, missa inte Marie-Monique Robins film om GMO: The world according to Monsanto

Pengarna växer på mandelträden

Money-on-trees-430x390

Även nyttiga kosttrender kan ha sina avigsidor. I Ekot rapporterades om hur mandelhaussen fått både Wall Street och kändisar med Oprah Winfrey i spetsen att köpa upp stora markområden i Kalifornien, delstaten som för fjärde året i rad upplever den värsta torkan på över hundra år. Vilket inte verkar bekymra investerarna som bildligt talat ser sina pengar växa på träden. Samtidigt slås odlare av andra produkter ut i kriget om vattnet. Vars tillgång, enligt en bonde i delstatens mest produktiva område Central Valley, styrs av köpta politiker.

Fyra av fem mandlar i världen kommer från Kalifornien, där varje mandel slukar 4 liter vatten innan den är klar. Och när vattnet sinar pumpar odlarna bara upp grundvattnet. Allt för att förse världsmarknadens hunger på pengar och konsumenternas glädjeyra inför nya kostrekommendationer. Mandeln används till snacks, mjöl, mjölk och andra matlagningsprodukter. Det är dess höga proteininnehåll som lockar. En kosttrend som vuxit sig stark i spåren på kolhydraternas störtdykning.

Vill du få en samlad bild av det vansinniga kostexperiment vi alla är utsatta för, hittar du det i HÄLSOFÄLLAN – klicka gärna på bokbilden i högermarginalen  Läsprov från boken

Ulla Gabay