I kroppen är allt beroende av total harmoni. Precis som i en orkester spelar varje instrument i kroppen en avgörande roll för helheten. Vid minsta felton riskerar hälsan att skära ihop. Förra veckan tog jag en tur ner genom magkanalen för att visa på dess betydelse. Denna vecka besöker vi de assisterande organ som spelar en avgörande roll för matsmältningen: levern, gallblåsan och bukspottkörteln. En organtrio som förtjänar vår fulla respekt.

Levern – en vardagshjälte

Högst upp på höger sida i skydd under revbenen ligger levern. En vardagshjälte i det tysta som kan väga upp till 1,5 kilo. Levern utsätts för en enorm miljöstress genom alla gifter den ska hantera. På dess baksida ligger porten för levergång och blodkärl. Den gallsyra om 0,5-1 liter som levern varje dag producerar består av gallsyror som finfördelar fettet, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen.

Levern är allt från kemisk fabrik och lagerbyggnad till avfallskvarn. Varje timme renar den cirka 5 liter blod från gifter, samtidigt som den bryter ner alla kroppsegna och tillförda avfallsprodukter. Som om inte det vore nog producerar levern bland annat kolesterol och proteiner till blodet. Den lagrar socker och fett, plus fettlösliga vitaminer som A, D, E och K, plus B12 och järn. Samt är med och reglerar blodsockernivån, utgör blodreservoar och bildar blod åt fostret vid graviditet.

Det gäller att hålla levern på topp genom att äta rätt så den inte blir överbelastad. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med rent vatten (inte kolsyrat). Uppemot 2-3 liter för en vuxen människa är vad som krävs. Många lever tyvärr i ovisshet om sin leverstatus. Den kan ha så låg kapacitet som ner till 25 procent, utan att man förstår att den är ur balans.

Symtom på att allt inte står rätt till kan vara: ljus avföring, mörk urin, gula ögonvitor, övervikt, hudproblem, matsmältningsproblem, förstoppning, huvudvärk, metallsmak i munnen eller vit tunga, samt smärtor under höger skulderblad eller till höger nedanför revbenen och i skuldror/överarmar.

Gallblåsan – viktig syradepå

Bakom levern ligger depån för gallsyran som fungerar likt ett diskmedel och slår sönder fettet i mindre delar. Brist på den gör att kroppen får svårare att ta upp fetter och fettlösliga vitaminer. Men syran påverkar även tarmens rörelser. Med för mycket gallsyra får man ränna på toa i tid och otid och med för lite sitter man snart på ringen med förstoppning.

Gallblåsan koncentrerar syran så att den kan lagra upp till 50 ml. Blåsan har en ringmuskel vid tunntarmens mynning som ser till att gallan inte lämnar annat än när det finns mat att ta hand om. Cirka 20 minuter efter att fett eller proteiner kommit ner i magkanalen drar gallblåsan ihop sig och skickar ut syran till tolvfingertarmen. Går man omkring och småäter hela tiden står gallblåsan och pumpar oavbrutet, vilket leder till förslitning av organet och för mycket syra i tarmen.

Gallblåsan opereras ibland bort vid svåra gallbesvär, på grund av att den inte anses livsviktig. Men många patienter får problem med att bryta ner fett efter en sådan operation. Så det är bättre att förebygga genom att äta mat med rätt pH-värde (surhetsgrad) och att inte småäta för mycket.

Bukspottkörteln – enzymleverantör och insulinvakt

Bukspottkörteln (pankreas) är en mjuk och avlång körtel på 15-25 cm som ligger gömd till vänster bakom magsäcken. Där produceras enzymer som kroppen behöver för att kunna smälta maten och ta upp näringsämnen. Samtidigt är de viktiga för kroppens nybildning av celler, vid sårläkning, för immunförsvaret och för att motverka för tidigt åldrande.

Att äta för mycket och för ofta frestar på bukspottkörteln som då får jobba hårt och på övertid. Bra stöd för denna livsviktiga körtel är att komplettera kosten med råa grönsaker och färsk frukt som innehåller rikligt med naturliga matenzymer.

Bukspottkörtelns produktion:

  • 1,5-2 liter bukspott per dygn som består av matsmältningsenzymerna: amylas för att bryta ner stärkelse, trypsin för proteiner och lipas som tar hand om fettet.
  • Hormoner som reglerar blodsockret: insulin (sänker) och glukagon (höjer).
  • Bikarbonat som hjälper till att neutralisera magsäckens sura innehåll.

Allt det här och mycket mer runt matsmältningen kan du läsa om i Hälsofällan. Nästa vecka kommer jag skriva om varför det är lika viktigt hur man äter, som vad man stoppar i sig.

Ulla Gabay