Efter alla varningar för solens skadliga strålar slutar många helt att sola. Åtminstone mitt på dagen. Eller så smörjer de in sig med solkräm med varierande grad av solskydd. Sommaren 2013 uppgav Strålskyddsmyndigheten att 40 procent numera solar mindre än för fem år sedan. Det är en förödande utveckling av flera orsaker. Inte minst för det totala hälsan. 

Människan var från början anpassad att klara solljuset via mörka pigment (melaniner) som skydd. Hon klarade därför åtskilliga timmar utan att ta skada av solens strålar och kunde samtidigt få tillgång till vitamin D. Men när nomaderna började passera ekvatorn norrut från Afrika blev det problem på grund av solens vinkel mot jorden; den står lägre under längre perioder på året ju närmre Nordpolen man kommer. Evolutionen utvecklade därför allt ljusare hudtyper ju längre norrut nomaderna drog sig. Förmodligen för att de skulle kunna få i sig tillräckligt med D-vitamin på kortare tid.

Av med kläderna och ut i solen! 

I takt med att ozonlagret blivit allt tunnare, har varningarna vuxit om solens farliga strålning. Ibland har det spårat ur totalt. Vid mitten på 2000-talet fick författaren Pernilla Stalfeldt i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att skriva en barnbok om solens skadlighet. Den kom ut 2006 och distribuerades gratis till förskolor, inklusive en lärarhandledning. Den innehöll utegångsförbud mellan klockan 11.00 – 15.00 vid solsken. Och säg det barn, eller dess föräldrar för den delen, som inte blir skrämda för livet av bilder där hotet om cancer illustreras med svarta kors.  (Bilder ur: ”En bok om solen”)

Utegångsförbud 11-15 i solskenCancerhot med svarta kors

Det kan säkert tyckas som ett bra initiativ att skydda våra småbarn mot solen. Men det har en avigsida. Barn föds inte för att behöva D-vitamin i droppform, även de mår bäst av att få det från solen. Och problemet med solskyddskrämerna är att de inte bara hindrar UV-strålarna, de hindrar också huden från att ta upp D-vitamin.

Det är inte solexponering i sig som är det stora problemet. Det är tiden det handlar om. Vitamin D finns som mest mellan just klockan 11.00 – 15.00 under sommaren. Och allt som behövs är 30 minuter i solen. Därefter upphör upptaget av Vitamin D och risken för hudskador ökar. Sedan är det individuellt hur mycket man klarar beroende på hudfärg och hudtyp. Men att bränna sig klarar ingen utan ökad risk för malignt melanom.

Ända skillnaden mellan oss är lite pigment

De som får problem med Vitamin D är människor som vistas inomhus hela dagarna och invandrare som kommer från andra breddgrader. Så här säger professorn i antropologi vid Penn State University, Nina Jablonski: “När mörkhyade människor flyttar till solfattiga latituder, har heltäckande slöjor och stannar inomhus – då har vi receptet på en medicinsk katastrof. Mängder av kvinnor och barn får skelettsjukdomar till följd av D-vitaminbrist.” 

De som har problem med människors olika hudfärg får alltså ta sig ett tankevarv till. Den enda skillnaden mellan oss är att evolutionen har anpassat vår pigmentering till UV-strålarnas läge dit vi förflyttat oss genom historien. I ett enda syfte: att vi ska kunna ta upp Vitamin D.

Vitaminets uppbyggnad och värde

D-vitamin består av två typer D2 (Ergokalciferol) och D3 (Kolekalciferol) och man kan få det antingen genom solen eller via kosten. Men vi behöver äta stora mängder varje dag för att kompensera för utebliven sol.

  • D2 finns i svampar, främst kantareller, och i vissa alger.
  • D3 finns i fiskens lever och bildas via solljus som samlas upp i vår hud.

Vitaminet omvandlas i levern till Kalcidiol som lagras i kroppen. När det sedan ska användas omvandlas det på nytt till hormonformen Kalcitriol. Men om du får det som läkemedel, eller tar det som kosttillskott bör det vara D3, den mer bioaktiva formen som lättare omvandlas till sin hormonform i njurarna.

Alla kroppens organ har receptorer för D-vitamin. De agerar ”strömbrytare” (slår på och av i förhållande till mängd) för mer än 800 gener.

Vid provtagning bedömer man mängden. Bäst är att ligga på ett värde över 75, dock inte för högt.

  • Ett värde över 250 anses som giftigt och kan ge Hyperkalcemi (förhöjd P-fritt kalcium) och förkalkningar i blod, njure och blodkärl. Det kan man få genom överdos av D-tillskott eller fiskleverolja. Kan ge depressivitet, trötthet och anorexi, samt en förlust av natrium, kalium och magnesium.
  • Ett värde mellan 25 – 75 anses otillräckligt (kan variera individuellt). Ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, MS, cancer, benskörhet och depression. Det kan uppstå vid för ensidig kost och för lite solljus (ex en dålig sommar).
  • Ett värde under 25 är direkt ohälsosamt. Det kan leda till rakit (mjukt och missformat skelett), osteomalaci (benvävsuppmjukning), muskelsvaghet, skörhet, orkeslöshet, TBC och förvärrad psykos. Det kan uppstå vid institutionsboende, svår fetma, veganism, för mycket kläder som täcker huden och mörk hy.

Multiverkande för kroppen

Vitamin D har en avgörande påverkan på:

  • Skelettet: bygger upp och motverkar benbrott
  • Immunförsvaret: ex vid autoimmuna sjukdomar som MS och diabetes 1
  • Celldelningen: ex vid cancer och psoriasis
  • Blodkärlshormoner: ökar insulinkänslighet och motverkar blodproppar, högt blodtryck, diabetes 2, hjärt-kärlsjukdomar; det s.k. metabola syndromet
  • Nervceller: depression, schizofreni, autism och demens

Vitaminet har även andra fördelar:

  1. När man åldras minskar muskelmassan gradvis (Sarkopeni, muskelbrist). Den försvinner eller ersätts med fettvävnad (fettmarmoreras). Särskilt de snabba och starka muskelfibrerna som ska räta upp kroppen minskar, vilket försämrar balansen. Vitamin D har i studier visat sig öka muskelstyrkan markant.
  2. Vid infektioner använder sig immunförsvaret av makrofager (vita blodkroppar) för att angripa bakterier. Finns inte tillräckligt med Vitamin D funkar inte det. Psykiatrikern Mats Humble säger i en föreläsning redan 2011 att han anser att en förebyggande behandling med Vitamin D vore bättre än att använda influensavaccin som kan ha allvarliga biverkningar. Även för alltfler bakterier som blir resistenta mot antibiotika vore det effektivt med Vitamin D-behandling, enligt Humble.
  3. I hjärnan finns ett ämne som heter Kalcitrol som binder till Vitamin D, som sedan i sin tur spelar en avgörande roll för signalsubstanserna Dopamin (centrala nervsystemet), Noradrenalin (stresshormon) och Acetylkolin (koppling mellan nerver och muskler, brist kan orsaka Alzheimers). Dessutom är vitaminet avgörande för att kroppen ska kunna bilda Glutation, hjärnans mest effektiva antioxidant mot åldrande (härskning).
  4. Runt risken att dö i cancer finns flera studier som visat på vikten av att ha tillräckligt med Vitamin D. Det har också visat sig att låga värden ökar risken för återfall av bl. a. malignt melanom och tjocktarmscancer.
  5. Även fertiliteten verkar behöva Vitamin D. Studier har visat att det medverkar till att provrörsbefruktning fungerar bättre. Och att det minskar förlossningsskador och att barnet dör vid förlossningen.

Är du fortfarande inte övertygad om att det är avgörande att vistas i solen mitt på dagen, kan du läsa vad forskarna Susanne Bejerot och Mats Humble skrev så sent som den 18 januari i år på SvD Opinion om att myndigheterna inte tar varningarna om låga nivåer av Vitamin D på allvar. Eller lägga en timme på Humbles föreläsning på YouTube.

Ulla Gabay