”Varje år drabbas drygt 55 000 personer av hjärtinfarkt eller stroke. Var fjärde vuxen har högt blodtryck. En av orsakerna är att många äter för mycket salt.” Så inleddes en debattartikel på SvD Debatt den 18 maj. Undertecknad av Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord, chefen för Konsument & Miljö Louise Ungerth och generalsekreteraren för Sveriges konsumenter Jan Bergtoft.

Saltad varning

saltvarning

Debattörerna jämförde vår gemensamma saltkonsumtion på ett år, 35 280 ton, med ytan på Sergels torg i Stockholm. De pekade ut livsmedelsindustrin som den stora boven och ville se att salthalten ”sänks samordnat, rakt över, i alla livsmedel”. Samtidigt lyfte de upp ”Nyckelhålet” som ett av verktygen. Och det är här ett problem lätt kan uppstå för oss konsumenter.

saltkar

Självklart är det jätte bra att myndigheter och konsumentorganisationer med kraft slår saltkaret i livsmedelsbordet. Vi får i oss alldeles för mycket raffinerat salt med industrimaten. Det finns i allt från ost, kött och charkprodukter, samt bröd och matfetter, till hel- och halvfabrikat som soppor, såser, hamburgare, pizza, pajer, chips och annat onyttigt. Så vad är då problemet?

Svartvit nyckelhålsmärkning

Unknown

Tyvärr riskerar saltvarningen att hamna under ett svart-vitt nyckelhålsraster, där nyttan av saltet förbises eller förminskas till en måttangivelse. Som med så många andra kostvarningar och dietråd som idag haglar över oss i media och på sociala nätverk, lockas vi gärna till en genväg. Det är så mycket lättare att ta till en quickfix och skippa näringsämnet mer eller mindre totalt.

Vi har sett det hända tidigare, inte minst när det gällt fettet. Det drabbades av nyckelhålsmärkningen som infördes 1989 för livsmedel med hög fiberhalt och lågt fettinnehåll. Först 2005 lyckades även socker och salt trängs sig in i begreppet.

Image.aspx_

Nyckelhålet, som till en början uppfattades som fettsnålt, var i grunden baserat på forskaren Ancel Keys varningar för fettets negativa betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. En tes han ”bevisade” genom att basera sin forskning på specifikt utvalda studier som passade hans egna förutfattade meningar. Det blev startskottet till en hetsjakt på fettet som sänkte kolesterolets nytta för kroppen till botten. Och det tog hela 30 år innan ny forskning lyckades vända den tunga skutan till rätt kurs.

Saltstänkt historia

Den kemiska beteckningen för salt är NaCl, natriumklorid. Beroende på användningsområde hämtas det från både berg och hav, eller från torvmossar. Det har sin historia inom allt från magi och religioner till medicin och affärsverksamhet. Salt har använts inom offerriter och som behandlingsmedel för både djur och människa. Inom så vitt skilda områden som rening, fruktbarhet och tarmrensning. Det har kallats för visdomens salt, och förekommit som både handelsvara och när man beseglat avtal.

Masaj

(foto: Baraza)

Det finns inga bevis på att våra urfäder specifikt drog på jakt efter salt. Förmodligen var det förändringen när vi gick från att vara jägare och samlare, när nomaderna blev bofasta och började odla sin egen mat, som behovet triggades att finna en extern saltkälla. Det finns faktiskt folkslag som fortfarande klarar sig utmärkt utan att salta sin mat. Men frågan är hur många som idag kan tänka sig att göra som Masajerna i Afrika som täcker sitt saltbehov genom att dricka boskapsblod.

media-www.handelnshistoria.se-DA1900-8790-ICA002165

(Reklamaffisch från 1950-talet)

Saltet används fortfarande som konserveringsmedel både i hemmet och inom industrin. Under det senaste decenniet har det genom tv-kockar fått trendstatus och lyfts fram från en undanskymd tillvaro på livsmedelshyllorna; i olika färg, förpackning och form. Men nu ska det bli ändring på det – bort med saltet är det nya budskapet. Och med den kost vi idag har tillgång till, riskerar hälsan då att stå lika mycket på huvudet som den gör via den översaltning som råder inom livsmedelsindustrin. För mycket och för lite skämmer allt, som ordspråket säger

Kroppens saltbehov

Akut saltbrist är ett allvarligt tillstånd. Främst för att man sällan förstår att det är just det man drabbats av och att man just då inte känner något saltsug. Det kan uppstå vid uttorkning i samband med en magsjuka eller vid extrem hetta. Symtomen är svaghet, huvudvärk, yrsel och illamående. Det kan sluta med allt från svullen hjärna och att man hamnar i koma, till total hjärtkollaps. Tillstånd som är direkt livshotande om inte kroppen omedelbart får salt. När jag vistades i New York på 1980-talet satt det sjukvårdspersonal i gathörnen och delade ut salttabletter när hettan blev extrem.

images-1

Det finns även andra anledningar till att informationen om saltbehovet behöver vara komplett. En är att kroppens alla organ, ner på minsta cellnivå, behöver sköldkörtelhormoner för att fungera korrekt. De reglerar kroppens ämnesomsättning, hur kroppen utvinner energi ur kosten, samt utgör termostat för kroppsvärmen och sätter temperaturen rätt inuti varje cell.

Sköldkörtel

För att den lilla fjärilsformade körteln på halsens framsida ska kunna sköta sitt jobb att framställa de jodmolekyler som krävs, T4 (tyroxin) och T3 (trijodidtrionin), måste den få tillgång till aminosyran tyrosin och mat eller salt som naturligt innehåller jod. Jodbrist påverkar inte bara kroppens organ utan spelar också en avgörande roll för hela vårt nervsystem.

Äkta vara krävs

Samtidigt som sköldkörtelcancer och olika störningar i körteln ökar påtagligt i väst, har japanerna betydligt mindre problem med sköldkörtelsjukdomarna. Förmodligen på grund av sin höga konsumtion av fisk och alger. Det finns även annan mat som är jodrik, men som vanligt gäller det att inte överdriva.

natural-sources-foods-organic-inorganic-nonradioactive-iodine

Hur är det då med jodberikat salt och andra jodberikade kostprodukter? Tyvärr handlar det oftast om syntetisk jod, vilket absolut inte är detsamma för kroppen som äkta vara. Därför är jodrika, organiska produkter, samt oraffinerat salt med naturligt jod, det bästa valet.

Jag kommer att återkomma med en mer genomgripande blogg om just sköldkörteln längre fram.

Ulla Gabay