Det är inte helt enkelt längre med middagsbjudningar i den ökande nutritionism som råder. Skaran som äter fri från-mat, produkter utan vissa näringsämnen, ökar stadigt. Alltfler undviker bland annat glutenprotein helt och hållet. Kanske i onödan, eller av fel orsak.

Gluten & Oligosackarider

Gluten är en olöslig sammansättning av två proteiner gliadin och glutenin. Det finns framför allt i vete, råg och korn; om havre tvistas det fortfarande. (Bovete är en ört och innehåller inte gluten.)

Glutenin finns i stor mängd i vete och är det som står för styrka och elasticitet i degen. Men viktigare är att känna till att gliadin är ett glykoprotein: kolhydratrester (bundna till sina aminosyrarester – byggsten i protein) som består av oligosackarider. De delas in i två grupper beroende på vilka produkter de finns i.

  • FOS – frukto-oligosackarieder
  • GOS – galaktos-oligosackarider

Problemet är att vi människor saknar ett enzym som behövs för att bryta ner oligosackarider. Eftersom de då blir kvar i tarmarna kan de för många ställa till stora problem med IBS (Irritable Bowel Syndrome); gaser, smärtor och på sikt allvarliga inflammationer.

Oligosackarider finns i till exempel råg- och veteprodukter som bröd, pasta, bakverk samt i couscous och vetekli. Men också i persikor, vattenmelon, kronärtskockor, baljväxter och lök (inkl. vitlök).

Allergi mot veteprotein

Vete är en av de värsta bovarna när det gäller överkänslighet mot mat. Inte minst för att det finns som tillsats i så många livsmedelsprodukter som man inte tänker på. Vet du till exempel att lakrits innehåller vete?

Wheat

Vid en akut allergichock mot vete går immunförsvaret (IgE) igång direkt med symtom som:

  • rinnande ögon och näsa
  • svullen tunga
  • nässelfeber
  • rusande hjärta
  • andnöd

Efter bara några minuter kan anafylaxi uppstå; ett livshotande tillstånd där flera av kroppens organ drabbas.

Vete finns i överflöd i livsmedelshandelns produkter. Inte minst som tillsats och bulkmedel. Se därför upp med beteckningar som ”veteprotein”, ”modifierad stärkelse”, ”maltextrakt” och ”naturliga smakämnen”. Och som sagt lakrits. Men vete finns också som bindemedel i många mediciner, vitaminer och kosttillskott.

Celiaki & Alzheimers

Glutenintolerans är enligt sjukvården en ärftlig sjukdom. Det är ett autoimmunt tillstånd som fullt utvecklat kallas för celiaki. Men det måste till en trigger för att den svaga genen ska slås på. Vilket innebär att celiaki går att påverka med kosten.

Celiaki kommer sig av att villi i tarmens slemhinna skadas. Det är ett tarmludd med små utskott, likt undersidan på en sjöstjärna, som plockar upp näringen från maten och för den vidare till tarmkäxet. En bindvävshinna, full av blod- och lymfkärl, som ligger inunder tarmslemhinnan och väntar på att få transportera näringen vidare ut till kroppens olika celler.

Unknown

Om tarmslemhinnan utsätts för ständiga angrepp blir den inflammerad och tarmluddet lägger sig till slut platt. Med följd att kroppens näringsomsättning inte fungerar. Det här kan utöver fel kost även påverkas av miljögifter och stress. Den vanligaste orsaken sägs dock vara gluten.

Celiaki uppstår inte över en natt. Inflammation i tarmslemhinnan kan ligga tämligen ”tyst” under många år. Och en av de farligaste följderna är kopplingen till vissa cancerformer. Så det gäller att uppmärksamma symtomen. Som utöver de direkta från magen, ibland kan vara mer diffusa:

  • Gaser och svullen mage
  • Diarré
  • Allmän svaghet
  • Klåda
  • Benskörhet
  • Depression

”Du får inte Alzheimers i 70-årsåldern, sjukdomen startar decennier tidigare genom att hjärnceller dör på grund av autoimmuna reaktioner”, för att uttrycka det med professorn och immunologen Aristo Vojdanis ord.

Läckande tarm 

Glutenintolerans är grundorsaken bakom en mängd kroniska sjukdomar. Och till bilden för en utvecklad celiaki hör det som kallas för läckande tarm, LGS – Leaky Gut Syndrome: tarmväggen blir porös.

7768545

Vid LGS uppstår små hål/sprickor i de proteinbindningar, tight junctions, som likt ”asfalt” binder ihop cellerna i tarmslemhinnan. Det som gör att det blir absolut tätt mellan det inre hålrummet i tarmen, där all föda passerar, och tarmkäxet inunder – det viktiga transportsystemet för all näring.

Via den trasiga ”asfalten” kan då gifter, bakterier, svamp, parasiter, fettavfall, proteinfragment och annat ta sig igenom och börja cirkulera i blodet. Då räcker inte längre det naturliga immunförsvaret med immunglobulinernas förband IgA. De tvingas då kalla på truppförstärkning av IgG och IgM som produceras av kroppens vita blodkroppar.

Inbördeskrig i kroppen

Autoimmunitet innebär att immunförsvaret är så uppretat på grund av ständiga attacker och långvariga inflammationer, att det till slut inte kan skilja på vän och fiende. I förvirringen angriper det därför kroppens egna celler och vävnader.

Det finns en mängd autoimmuna tillstånd och kroniska sjukdomar som man nu tittar på inom forskningen och som man tror har sin grund i en inflammerad tarmslemhinna.

  • Fibromyalgi
  • Ledvärk
  • Hudproblem
  • Reumatism
  • ALS
  • MS
  • Alzheimers
  • Schizofreni
  • ADHD

Men det här finns det ännu inte mycket gehör för inom den svenska sjukvården. Trots att det bara på PubMed finns runt 300 studier för de båda begreppen Tight Junction och Leaky Gut Syndrome, avfärdas begreppen fortsatt som ett ”alternativtänkande”.

Glutenkänslighet & Nocebo-effekt

Ett växande antal människor är överkänsliga mot gluten, utan att det visar sig i de tester som tas inom sjukvården. Framför allt har detta att göra med de oligosackarider som ställer till det. Med likartade symtom som vid IBS eller IBD. Därför händer det att en glutenkänslighet ofta förbises av läkaren.

confused-woman-300x300

Med den mediahype som länge omgivit gluten har nu ett nytt fenomen uppstått: Nocebo-effekten. Det är motsatsen till placebo-effekt. Man tror att något är så negativt att man, bara genom att ta in all information och tänka på den, tror att man är drabbad. Det kan i värsta fall bli så stressande att kroppen till slut reagerar med autoimmunitet; stress anses vara en av de autoimmuna sjukdomarnas triggers.

Lyssna på kroppen

Kanske vore det bättre att till en början se det hela som en vetekänslighet. Då det är just vete som ökat dramatiskt i den moderna kosten. En rekommendation är att börja med att dra ner på alla tomma kolhydrater i bröd, bakverk och pasta.

Vad et gäller överkänslighet mot just gluten är det bästa att i tid lyssna på den egna kroppen. Glutenkänslighet börjar ofta med symtom som:

  • Smärtor i magen
  • Känslor av utmattning
  • Ledsmärtor
  • Brainfog (förvirrad hjärna)

Ulla Gabay