Länge hade vi en tendens att skilja huvudet från kroppen när det gäller hälsofrågorna. Ny forskning runt mikrobiomet har numera kopplat ihop hjärnan med magen. Nu väntar även tänderna på sitt erkännande. De är inte bara till för att fyra av ett bländande leende med.

Fosforsyran med E-nummer 338 som beskrivs i videon ovan är bara en av Livsmedelsverkets alla godkända tillsatser i mat och dryck det gäller att se upp med för att hålla hälsan på topp.

En som tidigt uppmärksammade samhällsutvecklingens påverkan på hälsan var den kanadensiske tandläkaren Weston Price (1870-1948). Redan 1894 började Price ana sambandet mellan födan och de allt sämre tänder han såg på sin praktik. Det fick honom att intressera sig för betydelsen av näringen i maten. Så småningom gav han sig ut i världen för att studera olika människogruppers kostvanor i relation till deras tandhälsa.

Maten påverkar både fysiskt och mentalt

I början av 1930-talet hade Price kommit fram till vikten av att få i sig B-vitaminer och mineralsalter för att slippa få hål i tänderna. Och år 1939 publicerade han sitt omfattande verk Nutrition and Physical Degeneration (Näring och Fysisk Degenerering). I vilket han beskrev sina studier av invånarna i en isolerad bergsby i Schweiz, dit den nymodiga maten ännu inte nått. Tack vare att de behållit sina traditionella kostvanor hade byborna sluppit behovet av allt från tandläkare och doktorer till poliser(!).

518LA381NIL._SY344_BO1,204,203,200_

Weston Price fann att bergsbornas mat inte bara gett dem bättre skelett, tänder och allmänhälsa, utan även gjort dem till bättre människor. Ett resultat han baserade på jämförelsen med andra invånare i Schweiz som tagit till sig den moderna kosten. Hos dem fann han massor av hål i tänderna och växande sociala problem.

De vitas livsstil degenererade urinvånare

Ett annat fall han studerade var de så kallade Gaelic Brothers, ett brödrapar från Isle of Harris som hade valt radikalt olika kostvanor. Den äldre brodern levde på öns traditionella mat som havregryn, fisk, skaldjur, mejeriprodukter och grönsaker, medan den yngre frossade i nymodigheter som vitt bröd, marmelad och allt med socker. Utöver att den kolhydratfrossande brodern fått sina tänder helt förstörda, hade han svårt att ta sig upp på morgonen för att komma iväg till jobbet. Till skillnad mot sin bror som hade totalt friska tänder och levde ett mycket aktivt liv.

food_brothers_gaelics

Price nöjde sig inte med detta. Han drog vidare ut i världen och studerade urinvånare på olika platser. Och fann att de som influerats av de ”vitas” livsstil och kostvanor blivit totalt fysiskt degenererade. Han ansåg att det berodde på den stora skillnaden i kvalitet på mineralerna och de fettlösliga vitaminerna i den traditionella maten, visavi den moderna.

Redan så här tidigt gick effekterna av den moderna ”fattigmanskosten” (strippad på äkta näring) att spåra. Ibland är sambanden så enkla att de blir svåra att ta till sig. Kanske är det därför vi konstrar till det så med våra matvanor.

Salivstyrkan i munnen

Vad vi inte alla gånger tänker på är att nedbrytningen av maten börjar i munnen. Utöver mestadels vatten innehåller saliven enzymer, slem och salter som omgående tar itu med att börja hacka ner (spjälka) stärkelse, vanligaste kolhydraten i maten.

I munhålan slavar tre par spottkörtlar med att bilda 1-1,5 liter saliv per dygn. Bara genom att tänka på mat stimuleras de att sätta fart för att underlätta tuggandet. Tuggar man inte ordentligt tar matsmältningsprocessen längre ner stryk. Då måste det till extra syra- och enzymproduktion där, som i sin tur på sikt belastar de involverade kroppsorganen negativt. Till slut kan även tarmslemhinnan skadas av en överdriven syraproduktion så att man inte längre kan ta upp näringen korrekt.

Unknown

Nu är inte saliven enbart till för att hjälpa till med tuggandet och sväljandet. Naturen är mer finurlig än så. Varje gång något stoppas i munnen, framför allt med socker i, bildas en syra som fräter på tändernas emalj. Därför har saliven en mix som kan neutralisera syran och minska skadorna. Med det går inte att utnyttja sina ”spottande” arbetare i munhålan hur som helst. Upp till en fem, sex gånger per dag klarar salivstyrkan av att hantera syraattacker. Det är allt småätande och drickande in emellan som göder tandtrollen.

Sköt tandhygienen och tugga väl

Det är otroligt viktigt att sköta sin tandhygien ordentligt för att slippa bakterier (plack), tandsten (förkalkad plack) och inflammationer. Om tandköttet blir inflammerat kan bakterierna ta sig ut i blodet och skapa blodproppar och trigga inflammation i hjärtklaffarna. Tändernas betydelse för hela kroppens hälsa går inte att underskatta.

sharp-teeth-clip-art-259969-1

Tyvärr har våra matvanor numera utvecklats till att vi ofta slänger i oss maten och sväljer tuggorna mer eller mindre hela. I förebyggande syfte för hälsan är det, utöver att sköta tandhälsan, avgörande att tugga ordentligt. Minst 20 gånger för varje tugga. Det har visat sig vid studier att äldre människor som har svårt att tugga, har lättare att tillgodogöra sig näringen om maten är mosad. Det är främst det vi fått våra tänder till: att ”mosa sönder” maten med redan i munnen.

Ulla Gabay