Klimatforskarna tar hjälp av skolbarn för att få in fakta om den globala uppvärmningen. På samma sätt borde vi involvera barnen i fråga om näringsrik och ekologisk mat. Det handlar om att tidigt uppmärksamma dem på orsakssambanden. Så att kommande generationer blir en del av lösningen på dagens kostproblem.

Lantbruksuniversitetet (SLU) har engagerat 5 000 skolungdomar runt om i Sverige för att se hur den globala uppvärmningen påverkar naturen. De får själva ge sig ut i naturen och kartlägga effekterna som sedan rapporteras in. Det är ett utmärkt exempel på hur man får barn och ungdomar engagerade.

Skolbarn näringsutbildas

I Kina har man redan tagit in barnen i den miljöförstörda kostcirkeln, via programmet A New Way to Eat. Det går ut på att aktivt integrera näring och hållbarhet i deras syn på mat. Barnen får lära sig hur de ska bete sig, för att äta på ett sätt som är bra både för dem och planeten.

rainbow-game-slider

Programmet startar redan i tidig ålder. För att få barnen att förstå att de själva kan påverka sin hälsa och jordens välbefinnande med varje tugga de tar. Redan från förskolan får de leka sig fram till informationen. Via test med ögonbindel, datoranimationer och kortspel.

I Frankrike tar man till psykologiskt grupptryck för att motverka fetma och barns ovilja att smaka på nyttig mat. Djärva elever placeras ut vid borden i skolmatsalen och kocken kommer in och förklarar vad det är de får på tallriken. Snart provar fler och tycker det är gott. Kan man i Kina och Frankrike, borde vi kunna göra detsamma i Sverige!

Barn blir som de lär

Det är vuxnas ansvar att forma barnens framtid. Allt ifrån föräldrar till skolpersonal behövs. Fostras barnen i att hälla upp sin frukost från ett paket, eller att laga middagen i mikrougnen, är det så deras matvanor kommer se ut även i vuxen ålder.

Förr deltog barnen aktivt på bondgårdarna med att vara med ute på fälten och plocka upp rotfrukter och genom att gå ut i hönshuset för att hämta äggen. De fick hjälpa till i köket med att borsta potatis och morötter. Och att i säsong plocka in frukt och rensa bär. Inför julen var den stora upplevelsen att få stå vid bakbordet och forma pepparkakor.

Idag vägrar många små att äta grönsaker, potatisen ska vara förskalad och ha en perfekt form, morötterna ska ligga ”färdigstavade” i en plastpåse, äggen ska vara vita och tvättade, bären ska ligga i en syltburk och pepparkakorna plockas upp ur en sluten förpackning.

Naturunderskott & designad mat

Många av dagens barn lider av ett ”naturunderskott”. Ska vi få kommande generationer att förstå vikten av ekologiskt odlad mat och nödvändigheten av äkta näring för att hålla sig frisk, måste vi börja med att lära dem. Både hemma och i skolan. Det är helt sjukt att de redan från koltåldern kan hantera en datorskärm, samtidigt som de slevar i sig förpackad mat utan att reflektera.

gronsaker_bas_650x240-1

Findus.se: ”Alla Findus grönsaker byter nu skepnad och får en ny design.” 

Våra barn behöver ingen ny design på maten de ska äta. De behöver förstå vad som är äkta mat. Direkt från naturen till deras tallrik. Både regering, skola, föräldrar och morföräldrar måste dra sitt strå till stacken.

Från skärm till verklighet

Barn föds med nyfikenhet och blir engagerade när de aktivt får vara med. Alla som varit ute med ett litet barn i naturen vet hur de kan fascineras av en myra eller en pinne. Får de inte chansen att utveckla sitt medfödda sinne för naturens under, är risken stor att de inte reflekterar särskilt mycket i vuxen ålder över människans roll i det ekologiska systemet.

Ska vi få till en hållbar utveckling för moder jord och framtida generationers hälsa, gäller det att ta vara på barnens naturliga nyfikenhet. Det är vi vuxna som måste hjälpa dem att balansera sitt fokus mellan skärm och verklighet. Och det är bara vi vuxna som kan hjälpa dem att se naturen och förstå betydelsen av äkta mat.

Ulla Gabay