Produkterna kan tyckas som science fiction, men allt är redan verklighet i forskarvärldens provrör. Inom ramen för det som kallas för syntetisk biologi, där man manipulerar arvsmassan. Och ”genkniven” CRISP/Cas9 kan öppna dörren för GMO-maten rakt in i EU, genom ett färskt besked från svenska Jordbruksverket till svenska universitet.

”In vitro meat” – syntetiskt kött

In vitro står för ett experiment utanför en levande cell eller organism, ex i ett provrör. Redan 2013 bjöds det på labbodlade hamburgare i London. Dr Mark Post från Holland låg bakom skapelsen. Till ett pris av 320 000 dollar fick en smakpanel äta hamburgare gjord på proteinremsor av muskelceller, framvuxna ur stamceller från nötkreatur. För smaken hade salt, ströbröd och äggpulver tillsatts. Och färgen kom från rödbetsjuice och saffran.

engineered_meat-e1348431675967-530x659-210x210.jpg

Mark Post ansåg då att odlat kött skulle kunna leda till en matrevolution i butikerna inom 20 år. Samt att tekniken kunde användas även för fisk och kyckling. Redan idag beräknas burger-kostnaden vara nere på 11 dollar, så det kan gå fortare än så.

Dr Post försäkrar att labbköttet inte är farligt att äta. Ett problem för vår hälsa kan dock vara de tillväxthormoner som stamcellerna behöver för att kunna växa till muskelfibrer. I faktabladet från Maastricht University anges både kalvserum och syntetiskt algextrakt.

Till det ska läggas alla de syntetiska kemikalier som livsmedelsindustrin behöver tillsätta för att skapa en lönsam produkt. Samt industrifett och annat för att få till ”attraktiva” köttsubstitut, både för öga och smak. 

Digitaliserade E-grönsaker

Det kallas för organisk elektronik och handlar om att via strömförande plast påverka växters hormoner och signalsystem. Tekniken är på gång vid Linköpings Universitets elektroniklabb. Forskarlaget, lett av professor Magnus Berggren, har lyckats skapa digitala kretsar i stammen på rosor med hjälp av inplanterad plast som leder ström. Resultatet har publicerats i Science Advances.

3610613_524_295.jpg

”Om vi vet att en växt bestämmer sig för att blomma och vi vet att det kommer en köldknäpp, kan vi kanske bromsa ner blomningen”, sa Magnus Berggren till Ekot när nyheten släpptes.

Tänk om bönder och odlare av spannmål och grönsaker själva kunde styra mognaden av sina växter. Utan att vara alltför konspiratorisk skulle den här tekniken i framtiden kunna förändra hela landskapet för odlad mat.

Det som oroar här utöver genmanipulationen är plasten; ett material som är halv- eller helsyntetiskt. Redan idag tillförs hårdgöraren BPA, ett hormonstörande ämne, i plastprodukter som behöver vara tåliga.

Enligt den publicerade studien använde forskarlaget i Linköping en polymer (plast) vid namn PEDOT-S:H som togs upp av stammen på rosen. Eftersom det inte framgick där om det fanns inslag av BPA i materialet, vände jag mig till företaget Sigma-Aldrich (sedan november 2015 ägt av  det tyska läkemedels- och kemibolaget Merck KGaA) som producerar och säljer bl. a materialet PEDOT.

På min fråga om det ingår komponenter av BPA i PEDOT fick jag till svar från en av deras teknikexperter: ”Tyvärr testar vi inte dessa produkter för innehåll av BPA”. Hur det ska tydas får var och en bedöma. Då BPA är kontroversiellt och omdebatterat, dessutom starkt misstänkt för att vara cancerframkallande, verkar det för mig konstigt att inte ett liknande företag skulle ha koll på en sådan sak.

Genredigerad kost 

Det handlar om en knivskarp teknik för att åstadkomma förändringar i arvsmassan: CRISPR/Cas9 (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats). Den har beskrivits som revolutionerande för framtidens genforskning. Men även om den främst tagits fram i medicinska syften, har den redan prövats av Monsanto  i försök att skapa plantor. Forskningsstudier på växter pågår även i Sverige

 

cas9_nature_cover-250.jpg

Cas 9 är ett enzym som fungerar likt en genkniv med många funktioner. Tekniken används för att skapa mutationer i växters DNA med hjälp av främmande DNA. Än så länge handlar det bara om grundforskning runt fotosyntesens mekanismer. Beroende på hur man använder tekniken, finns främmande DNA i vissa fall kvar i den genredigerade växten, men inte i andra. Och det är här det uppstår ett juridiskt problem med GMO-definitionen.

Den 17 november 2015 gav Jordbruksverket besked, efter en förfrågan från Umeå universitetet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) om de behöver tillstånd för provodlingar med CRISPR/Cas9-växter: I fallet där främmande DNA finns kvar i växten behövs tillstånd, den andra växten faller inte under EU:s GMO-lagstiftning.

Trots att de båda växterna i alla avseenden är lika, räknas en som genmodifierad och en inte. Här haltar det rejält mellan sunt bondförnuft och juridisk logik. Nu har i alla fall en ansvarig myndighet inom EU granskat tekniken. Och beskedet från Jordbruksverket kan komma att påverka framtida beslut inom unionen. Släpps den här tekniken fri utan tillstånd, blir det svårt för EU att juridiskt motivera förbud mot andra GMO-plantor.

Att både den naturliga miljön och vår framtida hälsa används som brickor i det här genspelet är det få som lyfter upp.

Ulla Gabay

PS. Missa inte nästa veckas blogg om hur klimathot och djurens väl går före vår mänskliga hälsa.