I början på året publicerades en engelsk studie i den neurologiska tidskriften Brain om att inflammation i hjärnan spelar stor roll för utveckling av Alzheimers. En autoimmun sjukdom, i likhet med så många andra kroniska tillstånd. Men medan forskarna fokuserar på nya syntetiska läkemedel, kan vi äta bättre och förebygga/förbättra de inflammationer som drar igång hela processen. 

 

Olika immunförsvar

Kroppen har två immunförsvar. De har helt skilda funktioner, men indirekt kan man säga att de är hopkopplade.

Enkelt uttryckt ser deras olikheter ut så här:

  1. Det nativa (medfödda):  är genetiskt och omedelbart. Det brukar starta med att försvara kroppen med en inflammation. Det är till exempel den försvarsstyrka som rycker ut vid en allergi mot något ämne, vid en direkt kroppsskada och för att hantera infektioner (även om det har problem med en del virus). Det här försvaret finns placerat både på insida och utsida; i huden, i lungornas och magens slemhinnor och i andra skyddande cellbarriärer i kroppen.
  1. Det adaptiva (upplärda): övar upp ett minne och bygger samtidigt upp antikroppar mot substanser och kemiska reaktioner som stör kroppen. Dessa försvarsattacker går sedan inte går att stoppa, med mindre än att kroppen för resten av livet blir av med det som triggar igång det. Sker inte det uppstår det som kallas för autoimmunitet, vilket på sikt kan skapa en mängd kroniska sjukdomar.

Autoimmunitet

Där det medfödda immunförsvaret misslyckas med att hantera inflammationerna, kan det adaptiva på ett negativt sätt ta vid. Ett exempel är det som sker över tid när kroppen bygger upp antikroppar mot gliadin, ett glykoprotein i gluten. Ett överaktiverat immunsystem kan resultera i kroniska inflammationer och sjukdomstillstånd på många ställen i kroppen. Oavsett att det många gånger startar i magen.

Det luriga med den adaptiva styrkan är att den kan verka i det tysta i åratal, innan förloppet manifesterar sig som t ex matintoleranser, celiaki, diabetes, reumatism, hjärt- kärlsjukdomar, demenssjukdomar, depressioner och cancer. Fördelen är att det går att åtgärda/förbättra genom kostomställningar och en aktivare livsstil.

Antiinflammatorisk kost

Inte minst magslemhinnan är utsatt med alla syntetiska kemikalier och annat inflammationsdrivande skräp som kommer ner med maten. Idag vet man också att just tarmfloran är direktkopplad till hjärnan via signalsubstanser. Med allt vad det kan innebära av både viktig information och kanske felkopplingar om inte mikrofloran hålls i balans.

Foods that fight inflammation-infograph.png
Källa: Harvard Medical School

Hjärnan får också sin näring av kosten

Länge hade vi en tendens att skilja huvudet från kroppen när det gällde sjukdomar. Idag vet vi mer om kroppens kemiska processer och hur näringsomsättningen ner till minsta cell, även i hjärnan, startar i magen med det vi stoppar i oss. Epigenetiken har också visat hur kost, miljö och stress triggar immunförsvaret och förändrar arvsmassan över generationer.

Redan tidigare har forskare kopplat ihop just ett överaktivt immunförsvar med Alzheimers (en autoimmun sjukdom). Det har då handlat om inflammationer som bildas runt klumpar (plack) av proteinet amyloid. Men i motsats till när en inflammation uppstår i form av en svullnad efter en skada på olika ställen i kroppen, handlar det här om kemiska förändringar som hjärnan använder för att mota bort inflammationer. Efter att receptorer (PRR:s, Pattern Recognition Receptors) känt av ett problem som immunförsvaret behöver åtgärda.

Nytt den här gången var att forskarna hittade förhöjda nivåer i hjärnan av mikrogliaceller, hjärnans immunceller, hos avlidna personer som utvecklat Alzheimers. Mikroglia är nervsystemets skyddande hinna som ingår i det medfödda immunförsvaret. Hos Alzheimersdrabbade stiger nivåerna av mikroglia ju längre sjukdomen fortskrider, vilket även leder till att inflammationen ökar.

Forskargruppen gick vidare med studier på möss, med symtom som påminner om Alzheimers. De gav en kemikalie (GW2580) till en grupp möss för att blockera en receptor (CSF1R) som är involverad i produktionen av mikrogliacellerna genom att starta multiplicering av dem. De såg då en förbättring av symtomen hos dem, jämfört med en annan ”Alzheimergrupp” av möss som inte fått den. Där står forskarna nu i väntan på kliniska studier av demenspatienter, för att försöka få fram ett läkemedel med samma verkan som mössens kemikalie.

Komplexa samband och dominoeffekt 

Hela kostdebatten, inklusive fri från-maten, behöver nyanseras. Sambanden bakom kroniska sjukdomar och matintoleranser är komplexa och dominoeffekten blir allt tydligare.

Enligt forskaren Aristo Vojdani, professor i immunologi, kan mixen av kemikalietillsatser i maten skada ett matsmältningsenzym (DPP IV) som påverkar kroppens immunreglering och som behövs för nedbrytningen av gluten och mjölk. Följden kan bli en inflammation i tunntarmens slemhinna.

Även forskaren dr. Alessio Fasano, ansvarig för Centret för Celiakiforskning vid Massachusetts General Hospital i Boston, menar att kemikalierna i maten kan ligga bakom inflammationen, som på sikt kan leda till en läckande tarm med autoimmunitet och kroniska sjukdomar som följd.

Ulla Gabay

Jag tar upp autoimmunitet i mitt föredrag på torsdag Äta Rätt – hur svårt kan det vara: https://www.facebook.com/events/1028707687191376/

Här kan du anmäla dig: https://simplesignup.se/event/69917-aeta-raett-hur-svaart-kan-det-vara-kombimaxatm-dig-sjaelv-till-en-baettre-haelsa