Utan fungerande matsmältning, näringsomsättning och immunförsvar har vi inte en chans att klara oss undan kroniska och autoimmuna sjukdomar. Få tycks dock vara beredda att se till helheten och gå till roten med problemet runt kostens påverkan på hälsan. I stället jagar många kvickfixer i medias skenande hälsohype.

Den mänskliga kroppen är uppbyggd av naturliga kemikalier. Och hela livet fortgår sedan genom kemiska processer. Det är så naturen har planerat det hela. Problemet idag är alla de artificiella/syntetiska kemikalier, framställda i ett labb, som våra kroppar ska behöva kriga emot.

Nu kan både naturliga och syntetiska kemikalier ställa till det för vår hälsa. Men en avgörande skillnad är att de syntetiska har kemiska strukturer som inte finns i naturen. Och som den mänskliga kroppen inte är evolutionärt förberedd att hantera. Dessutom har hybridiseringar (korsningar mellan produkter) av t ex spannmål orsakat nya kemiska strukturer i växterna som kan påverka vår hälsa.

Vad är gluten?

Eftersom gluten är det som oftast anklagas för både förstörd matsmältning och autoimmuna sjukdomar, låt oss börja med att titta på det.

Gluten består inte av ett enskilt protein. Det är i stället en mix av proteiner från vilka två står ut: gliadin (som kan bestå av upp till 40 olika gliadinmolekyler) och glutenin (ett multiprotein). Det är när mjölet blandas med vatten som proteinerna via en kemisk process (hydratisering) tar formen av gluten, och blir till en slags klisterliknande massa (glue på engelska betyder lim).

Vid traditionell bakning tar det minst 3 timmar för degen att jäsa. Det här har givetvis livsmedelsforskarna lagt sig i, via olika kemiska tillsatser och tillverkningsprocesser. För att få till snabbjäsande produkter som är lönsamma för industrin. Därför tillsätts koncentrat av enzymet amylas (spannmålsbaserat i bröd enligt tillverkarna, men det finns inga krav i lagstiftningen att ett E-nummer ska ha ett visst ursprung) som bryter ner stärkelse. På så sätt ökas tillgängligheten av jäsande kolhydrater, i form av socker, malt och glukos. Det här ökar inte bara mängden koldioxid i degen utan även etanol (en annan glukosjäsande produkt). För att hålla brödet ”saftigt” på hyllorna tillsätts palmolja (HPKO).

Salt tillsätts för att… och så pågår det tills ”brödet” når våra magar. Innehållsförteckningarna på plastpåsarna är en lång uppvisning i E-nummer och härdade fetter. Och vi betalar med jäsande magar som leder till IBS, som leder till…

Läckande tarm 

Redan i förra veckans blogg skrev jag om att professor Aristo Vojdani, som forskat runt immunförsvaret i över 40 år, anser att matens kemikaliecocktail förstör ett avgörande matsmältningsenzym: DPP IV. Det behövs för att vi ska kunna bryta ner gluten och mjölk, samtidigt som det påverkar kroppens immunreglering. Följden kan bli en inflammation i tunntarmen.

511bFPSRNYL._SX328_BO1,204,203,200_.jpg

Dr Alessio Fasano,  celiakispecialist som leder ett forskningsteam i Boston, är inne på ett annat kemikaliespår: en reaktion mellan det kolhydratbindande lektinproteinet glutenin i spannmål (främst vete), och ett kalkberoende enzym, tTG, som frisätts från celler vid en inflammation.

De båda forskarna är helt överens att en inflammation i tarmväggen kan orsaka en läckande tarm som på sikt kan utlösa en autoimmun sjukdom.

Förloppet beskrivs så här:

  • Tarmslemhinnan: består av ett sammanhängande skikt av epitelceller som ska fungera likt en barriär mot omgivande organ
  • Tight Junctions: utgör utrymmet mellan cellerna, en slags fogar (”asfaltering”) som består av zonulinproteiner 
  • Tarmkäxet: ligger direkt under tarmslemhinnan och innehåller blod och lymfkärl som ska transportera näringen vidare till kroppens olika organ
  • ”Leaky Gut”: genom en inflammationsdrivande kemikaliemix blir tarmslemhinnan porös och trasig i fogarna; varvid gifter, bakterier och osmälta proteinrester från maten via tarmkäxet läcker ut i blodomloppet och triggar immunglobuliner (IgA, IgG, IgM)

 Ta IBS på allvar

I början av 2000-talet upptäckte Dr Fasano proteinet zonulins betydelse för tarmslemhinnan. Kopplingen till autoimmuna, inflammatoriska och tumördrivna sjukdomar har Fasanos forskarlag senare kommit fram till består av att zonulin får information av proteinet gliadin från vete, och av liknande prolaminer i råg och korn, om att något är fel. Varpå zonulinerna triggar igång immunförsvaret.

Beviset finns i kraftigt förhöjda nivåer av zonulin som visat sig i blodet hos celiakipatienter. Även de med IBS (irritable Bowel Syndrome) som drabbar tjocktarmen har förhöjt zonulinvärde, vilket understryker vikten av att ta irriterade tarmar överlag på allvar i tid.

Unknown.jpeg

Symtom på IBS:

  • Gaser och svullen/värkande mage
  • Trög och/eller lös mage
  • Överväxt av Candidasvamp (vit tunga, vitt slem runt avföringen, slem i halsen, dålig andedräkt)
  • Reaktioner mot viss mat, symtomen lättar efter toabesök
  • Halbränna/Reflux (rapningar, brösttryck, svårt att svälja) – ofta förekommande även hos IBS-patienter

Autoimmuna sjukdomar:

  • Diabetes
  • Hypotyreos, för lite sköldkörtelhormon med för låg ämnesomsättning (i början kan man ha för mycket sköldkörtelhormon med symtom som vid Hypertyreos och förstadiet Hashimotos Tyreoidit kan visa helt normala provvärden): viktuppgång, trötthet, depression, koncentrationssvårigheter, frusenhet, minnesstörning, förstoppning, täta infektioner, led- och muskelvärk, torr hud och torrt hår
  • Hypertyreos (Graves sjukdom), för mycket sköldkörtelhormon med för hög ämnesomsättning: viktnedgång, svettningar, mensrubbningar, hjärklappning, lös mage, ilska och gråtmildhet, muskelsvaghet, hudproblem, ögonproblem, risk för benskörhet
  • Reumatism
  • Bindvävssjukdomar
  • Atopiskt eksem
  • Hjärt- kärlsjukdomar
  • Demenssjukdomar/Alzheimers
  • Celiaki
  • Tarmsjukdomar: Ulcerös colit (UC) Crohns

Redan medicinens fader Hippokrates kände till att sjukdomar har sin grund i magen!

Hur länge till ska Livsmedelsverket förneka den syntetiska cocktaileffekten? Och hur länge till ska den allmänna sjukvården förhålla sig närmast blind till sambandet mellan tarmstörningar och kroniska tillstånd, samt fortsätta kemikaliepåbackningen med syntetiska läkemedel?

Ulla Gabay