Hälsohypen håller på att kantra i specialfåror som inte får bukt med grundproblemet. Det hjälper inte i längden med populära grottdieter, gröna smoothies, detoxpulver och näringstillskott. Funkar inte matsmältningen, funkar inte näringsomsättningen till kroppens celler. Och då knackar sjukdomen snart på hälsodörren.

Alltmer i våra liv styrs digitalt och alltfler av vardagens vakna timmar är upphängda på olika skärmar. Får robotforskarna som de vill, har vi snart digitala kusiner. Och  växters mognad kan de redan styra med digital teknik. Baksidan av det här flimrande myntet är att samtidigt som evolutionen blir totalt omkörd, tappar vi själva kontakten med, och kunskapen om, den biologiska varelse vi faktiskt är.

Vi vet att motorn kraschar om vi tankar diesel i en bensinbil. Och eftersom bensinstationernas personal numera står bakom disken och langar korv, kaffe och godis, har vi tvingats lära oss var smörjande motorolja, samt frätande kylar- och spolarvätska, ska hällas. Sämre ställt är det med hur vi hanterar kroppens slutna tanksystem; där häller vi i både energi och frätande kemikalier lite hur som helst. I mörkret där nere jobbar ett organteam dygnet runt, utan en dags semester på året. De flesta verkmästare med matsmältningens arbetsbörda hade gått i väggen eller sagt upp sig för länge sedan.

Utan en grundläggande kunskap, kapsejsar de bästa insatser

Vi blir visserligen allt duktigare runt detaljerna om VAD vi ska äta, eller inte äta. Vilka matgrupper vi ska se upp med och vilka näringstillskott kroppen behöver. Däremot talas det väldigt sällan om HUR vi äter. Och det är helt avgörande; oavsett om vi anser oss äta aldrig så nyttigt, servar kroppen med detoxer och boostar hälsan med smoothies och näringstillskott.

Jag har själv genom åren slängt ut en förmögenhet på specialmat, tillskott, näringspulver och annat för att stärka hälsan och immunförsvaret. Mest med olika magsyndrom som följd. Det var först när jag, efter min tarmoperation och en bit tunntarm fattigare, gick till botten med hur matsmältningen fungerar som saker och ting föll på plats. Inte minst när jag förstod att matsmältningen kräver exakt rätt pH-värde på varje ställe i tarmen. Och att olika näringsämnen processas olika fort och bryts ner på olika ställen i mag- tarmsystemet.

Numera lever jag i harmoni med min kropps matsmältningsbehov genom att kombinera maten på ett speciellt sätt, KombiMaxa™, som jag återkommer till längre fram. Resultatet är ett påtagligt bättre immunförsvar, ingen mer magkatarr eller IBS (efter 25 år) och enbart sällsynta attacker av reflux (om jag slarvat). Som bonus har jag utan ansträngning fått 5 kilos viktminskning. Därför tänkte jag några veckor framöver ägna bloggen åt mag- tarmkanalen, ämnesomsättningen och annat som styr vårt välbefinnande. Kanske kan det bidra med en baskunskap som kan vara även dig till hjälp i vardagens kostbaserade friskvård.

Tarmens Kretslopp:

”Tarmen är en lång tub med en ren öppning upptill och en smutsig öppning nertill” ~ Myntat av en andraklassare i Italien 

Det är en på många områden skitig resa vi ska inleda. Låt inte det avskräcka dig, framöver ska du se hur bajset kan vara din bästa vän i att hålla koll på din hälsostatus. Men låt oss först se vad maten ska vara med om innan restprodukterna når ändstationen.

Smartphone:mag- tarmkanalen.png

Mag- tarmkanalen är ca 7 m lång och den tar hjälp av kemiska processer, enzymer och olika organ.

Munhålan

  • Här slavar 3 par spottkörtlar (öronspott- underkäksspott- och tungspottkörtlar) med att tillverka 1-1,5 l saliv/dygn. Det räcker med att du tänker på mat för att få fart på dem. Utöver vatten innehåller saliven slem, enzymer och salter i en mix som även neutraliserar syraangrepp på tändernas emalj. I munhålan börjar nedbrytningen av stärkelse som är den vanligaste kolhydraten i mat. Och pH-värdet varierar mellan munhålans olika ställen och tungan från 7,35 – 6,5, vilket säger en del om hur viktig den differentierade surhetsgraden i kroppens olika organ är.
  • Tuggar du inte maten väl (20 ggr/tugga) tar matsmältningen längre ner stryk genom extra organbelastning av syra- och enzymproduktion. Den spottande salivstyrkan klarar inte hur mycket som helst; cirka 5-6 gånger per dag kan den skydda mot syraattacker innan tandtrollen kryper fram.

Strupen

  • Svalget och strupen är ett 25 cm långt rör täckt av en glatt muskulatur. Genom det pressas maten i vågrörelser (peristaltik) ner med hjälp av en sväljreflex. Gomseglet skyddar näsan från maten och struplocket håller undan den från luftstrupen. Och här går det undan; på 10 sekunder (ca 1 för vätska) når maten nästa anhalt. Även strupen har ett varierande pH mellan 4-6. Under 4 kan skada slemhinnan, exempelvis vid ihållande reflux.

Magsäcken

  • En ”septiktank” som rymmer ca 1,5 l, med en övre och nedre magmun som sluter systemet. Skyddad av en kraftig slemhinna vars körtlar producerar magsaft. Placerad överst i bukhålan. Här desinficeras maten, knådas av muskulaturen och slås sönder av molekyldelande enzymer. Det kan ta upp till 4 tim. innan maten är färdigmixad till 1,5 l kymus, en grötliknande massa.
  • Här produceras upp till 2 l magsyra per dygn. Bland annat med enzymet pepsin som bryter ner protein och andra enzymer som frigör järn så att din kropp kan ta upp B12. Då magsyran innehåller frätande saltsyra, kör ett gäng körtlar oavbrutet fram ett skyddande slem.
  • Magsäckens pH-värde ligger normalt strax över 1 för att slå ut oönskade bakterier. Det kan öka upp till 3,5 beroende på vad du äter. Länge trodde man att maten bröts ner i en mekanisk process där allt blandades hur som helst. Nu vet man att det handlar om kemiska processer, där olika näringsämnen behöver sina speciella enzymer och att de också tar olika lång tid att brytas ner. Innan innehållet ska droppa iväg neråt med ca 5-10 ml åt gången.

 Tolvfingertarmen

  • En hästskoformad miljöminister och skurgumma i ett som är förbindelselänk till tunntarmen. Här drar en storstädning igång med hjälp av gallsalter och lecitin som slår sönder fett. Och matspjälkningen stöttas av olika ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln.
  • Utöver enzymer fylls här på med 0,5-2 l bukspott, som bl. a innehåller  bikarbonatvätska med pH 8. Vilket snabbt höjer pH-värdet här till 6. Dessutom finns en miljöfunktion som pumpar bikarbonat och antikroppar baklänges mellan måltider och under natten. För att reglera den kemiska miljön i magsäcken. Och för att tömningen från den ska ske i en jämn takt och inte gå för fort.

Tunntarmen(2 m tomtarm och 3 m krumtarm)

  • Här kan man säga att du får nytt liv varje dag. Med hjälp av ca 7 liters mix av dryck, mat, saliv, magsaft, galla och bukspott + 2 l tarmsaft av vatten och slem som tunntarmen själv producerar. För att allt ska fungera korrekt stiger pH-värdet här från 6 till 7,4 i nedre delen av krumtarmen. Tarmens totala yta har länge sagts vara stor som en tennisplan (250 kvadratmeter). Men även om ny forskning som pekar på en halv badmintonplan (30 kvadratmeter) skulle visa sig stämma, har den rätt till din fulla respekt.
  • Här råder rusningstrafik och det vimlar av arbetsmyror som tar emot, sorterar, lastar om och transporterar näringen vidare. När tarmluddet villi, vars utskott (tänk undersidan på en sjöstjärna) klädda med olika matsmältningsenzymer slamsugit upp vatten och näring (socker, fett, aminosyror från proteiner, vitaminer, salter och spårämnen), ska allt vidare ut i kroppen.
  • Det sker via tarmkäxet, en bindvävshinna som ligger inunder tunntarmspaketet och även håller det på plats. Den är fylld av blod- och lymfkärl samt nerver, som först skickar allt till levern för avgiftning och eventuell lagring. Innan näringen går vidare till kroppens alla celler. Om allt fungerar som det ska, lämnar ett par dl vätska och övriga restprodukter tunntarmen efter 3-5 tim.

Tjocktarmen

  • Den är ca 1,5 m lång och ungefär dubbelt så tjock som tunntarmen. Den börjar med blindtarmen och ramar in hela ditt tunntarmspaket. I blindtarmen återgår pH-värdet till 5,7 för att sedan långsamt stiga under passagen genom tjocktarmen. Hit kommer varje dygn 1-2 l icke nedbrutna matrester, salter, vatten och bakterier. Nedbrytningen här, där bakterierna är i farten, orsakar 2 l gas/dag.
  • Transporten neråt tar här 3-10 tim. och sker genom vågrörelser när tarmens muskulatur drar ihop sig. Innan slaggprodukterna lämnar tjocktarmen har avföringen fått fast form genom att vätskan, vatten och vissa salter, sugits upp. För att underlätta sista transportsträckan smörjs bajset med ett slem som bildas av speciella celler i tarmens slemhinna.

Ändtarmen

  • Avfallssystemets ändstation i bäckenet är 15 cm, med nedersta delen vidgad för att samla upp bajset. I ändtarmen stiger pH-värdet till 6,7. Här huserar ett gäng signalspanare som utlöser din bajsreflex när det är fullt. Reflexen gör att tjocktarm och ändtarm dras ihop för att pressa ut avföringen genom analöppningen.
  • För att öka trycket sluts hela systemet; när du krystar spänns bukens muskler, samtidigt som struphuvudet stängs. Ett gott råd är att ta vara på bajsreflexen, annars kan du lätt hamna på toa med förstoppning. Det är den som brukar balla ur och ställa till det vid resor över tidszoner, vid stress och i andra sammanhang som den negligeras.

Det skiftande pH-värdet i mag- tarmkanalen är direkt avgörande för matsmältningen och kroppens näringsomsättning. Det kan tyckas som obetydliga förändringar, något jag återkommer till i en senare blogg.

Nästa vecka ska vi hälsa på hos bakterierna i tjocktarmen (mikrobiomet) och se vad de har för sig. Hoppas du känner för att hänga på.

Ulla Gabay