Din kropp är uppbyggd av ca 100 000 miljarder celler som styr ditt liv, inklusive hälsa och välbefinnande. Utöver det har du 10 gånger fler encelliga mikrober, ett osynligt universum, inuti och utanpå din kropp. Med mycket större betydelse än du kan ana. Därför gäller det att lära känna dina inre medborgare och att hålla dem på gott humör.

Mikrobiomet: ditt osynliga liv i tarmen

Dina egna 23 000 proteinkodade gener utklassas totalt av de cirka 4 miljoner gener som huserar i magen i form av  mikrober (mikroorganismer) som bakterier, virus, svamp och protozoer (encelliga ”urdjur”: ex amöbor, spordjur). Att din kropp enbart till någon ynka procent skulle vara rent mänsklig, utmanar hela det medicinska fundamentet baserat på genetik och synen på kroppens näringsbehov.

Ett exempel på den förändringen är nobelpristagaren Linus Paulings upptäckt att människan inte kan producera vitamin C pga. en genetisk defekt (brist på C har kopplats till hjärt- kärlsjukdomar). Och att det nu har visat sig att en bakterie från magen kan syntetisera vitamin C. Vilket är enbart en ynka betydelse som din bakterieflora har för din hälsa.

Idag har forskningen kommit fram till att mikrobiomet i tarmen väger cirka 2 kilo och består av hundratals olika stammar. Samt att det är direktkopplat till hjärnan och påverkar flera av dina kroppsliga funktioner (se vid tiden 13:25):

  • bistår vid matsmältningen
  • förser oss med näring
  • kan skydda mot infektioner
  • kan skydda och reparera slemhinnor, t ex vid läckande tarm
  • påverkar immunförsvarets utveckling, speciellt produktionen av immunglobulinet IgA som spelar en avgörande roll för tarmslemhinnan
  • påverkar utvecklingen av T-cellerna i tunntarmen som ska skydda mot allergi och autoimmunitet
  • förbättrar immunförsvarets T- och B-celler och kan aktivera NK-celler: ”naturliga mördarceller” mot infektion, virus och cancer
  • vid obalans kan de bidra till IBD (Inflammatory Bowel Disease)
  • påverkar även andra områden i kroppen utanför tarmen som hjärnan
  • goda bakterier kan transplanteras från en kropp till en annan vid sjukdomstillstånd (på vissa håll har ”bakteriebanker” har byggts upp)
  • bakterier kan också vara involverade vid leversjukdomar, reumatism och polyglandulära syndromet (APS I)

Dysbiosis

Du blir inte sjuk av dina bakterier i magen. En vanlig orsak bakom olika symtom och inflammationer/sjukdomar är däremot en obalans/störning i tarmens bakterieflora, på grund av vad/hur du äter.

Symtom på att du kan ha dysbios:

  • Akne, eksem, rosacea
  • Allergier och kronisk överkänslighet mot mat
  • Autoimmun sjukdom
  • Dålig andedräkt och inflammerat tandkött
  • Svullen mage eller illaluktande gaser och bajs
  • Matrester i avföringen
  • ”Hjärndimma”
  • Överväxt av Candida eller kroniska svampproblem
  • Oförklarlig kronisk trötthet
  • Depression eller ångest
  • Svårt att gå ner i vikt
  • Ständiga förkylningar, influensa eller bihåleinfektioner
  • Svamp i avföringen
  • Kliande öron
  • Brinnande känsla i munnen
  • Dålig matsmältning, inklusive reflux
  • Magbakterier eller matförgiftning
  • Oförklarlig diarré
  • Klåda eller flytningar i underlivet
  • Analklåda

Prebiotika: nyttiga fibrer för tjocktarmens bakterier

Bästa sättet att hålla mikrobiomet i hälsosam balans är att äta rätt. Bakterierna gillar framför allt prebiotika; mat med speciella plantfibrer (resistent stärkelse) som inte bryts ner och tas upp i början av matsmältningsprocessen. I stället tar de sig hela vägen ner till tjocktarmen, där de blir till mat åt bakterierna och gör att de nyttiga (probiotiska) kan förökas.

Det är när bakterierna ”tuggar” i sig prebiotikan som det uppstår jäsning. Det är helt naturligt och går fort över, om du ens känner av det. För att undvika problem om du inte är så van vid denna typ av mat, kan du börja med att vänja tarmen vid små portioner.

Det är den jäsning som sker högre upp i magsäck och tunntarm som kan vara direkt skadlig för tarmen, och som tyder på att du blandar maten fel (KombiMaxa™).

Inulin & Oligofruktos

Inulin, en polysackarid som består av fruktos & glukos, är den vanligaste formen av prebiotiska kostfibrer. Dessutom finns det en form av sött inulin: oligofruktos. Båda tillsätts i syntetiska koncentrat inom livsmedelsindustrin; som fiberberikning och som konsistensgivare åt mat som strippats på fett och kolhydrater. Finns i allt från lättglass, frysta pajer, hälsoyoghurt, fling- och müssliblandningar och skinkpålägg, till godis, blåbärssoppa, färdiga efterrätter, drycker och snacks.

I dyra bantningspreparat ingår inulin som bulkvara i soppor, smoothies och näringsbars. Där finns ofta även oligofruktos och polydextros med kraftig laxativ effekt (varningstexter krävs i USA).

Inulin är nyttig föda åt lakto- och bifidobakterier i tjocktarmen. Men om det blir för mycket äts de även av E.coli, Klebsiella och Clostridium, vilka producerar illaluktande gaser och svavelföreningar. Så lite som 40 gr inulin kan ge diarré och gaser. Och oligofruktosen drar igång obehaget, inklusive yrsel och kramper, redan efter 10 gr.

Uppfattningen inom forskningen är att cirka 5 gram/dag ger en god effekt, vilket jag tycker låter lite från äkta kost. Men fibertillskott på burk är inte att rekommendera. Naturligt inulin är i det närmaste omöjligt att överdosera och det finns i frukt, grönt och spannmål som:

  • äpplen & bananer
  • lök, purjolök och vitlök
  • kronärtskocka, jordärtskocka och sparris
  • havregryn

Även om den resistenta stärkelsen är mumma för bakterierna i tjocktarmen kan en del människor ha problem att smälta den. Vilket kan gå över om produkterna bara äts i rätt kombination vid måltiden (KombiMaxa). De delas in i 4 grupper:

  • de som kommer från spannmål, fröer och baljväxter
  • de som kommer från stärkelserika grönsaker och frukter som rå potatis och gröna omogna bananer
  • de som bildas när viss stärkelserik mat som potatis och ris kokas och sedan kyls ned
  • de som framställs för mänsklig hand via en kemisk process, som sedan säljs som kosttillskott och används som fibertillsats inom livsmedelsindustrin

Probiotika på burk: hur nyttig & effektiv är den?

27785904-origpic-863552.jpg_0_0_100_100_300_300_75.jpg

Många hälsoprofeter, näringsexperter, läkare och forskare sjunger probiotikans lov. Jag är personligen inte riktigt i samklang med den sången. Av det enkla skälet att det handlar om ett piller, en quickfix, som det går att tjäna stora pengar på. Dessutom är forskningen ännu inte klar med kartläggningen av mikrobiomet och exakt hur det påverkar immunförsvaret. En bra sida att hålla koll på vad som händer är Microbe World.

Den nya trenden är att probiotikan på burk ska innehålla ”jordbaserade organismer”, bakterier hämtade från jorden. På sidorna i USA som säljer de här produkterna, Soil-Based Probiotic, påstås de bl a bota IBS, sänka kolesterol, öka vita blodceller hos patienter med leukemi och öka minnet och koncentrationsförmågan hos friska. Men de studier det då hänvisas till finns inte vetenskapligt publicerade.

Enligt min mening är det bättre att ta itu med matsmältningen så att den klarar prebiotikan, i form av ”levande” mat, och att köra ner fingrarna i jorden nu när våren kommer. 

Hygienhypotesen: Live dirty – Eat clean!

 Förr åt folk äkta mat som de grävde upp med sina fingrar ur jorden. De hade inte rinnande vatten att skölja bort frukt och grönsaksbakterier med. Och de gick ut till lagården för att fodra djuren, ta bort skiten efter dem, plocka ägg i hönshuset och annat som krävde mänskliga insatser.  De hade heller ingen tillgång till sterila lösningar att gnida in händerna i. Ju mer ett land industrialiseras, desto svårare allergier, matintoleranser, magsyndrom och autoimmuna/kroniska sjukdomar uppträder. Numera utvecklar t o m husdjur som katter och hundar allergier, förmodligen genom det bakteriefria torrfoder så många får (de kör ju trots allt fortfarande nosen i jord och andras skit).

Under efterkrigstiden har det byggts upp en bakterieskräck som lett till ett alltför sterilt samhälle, både utanför och inuti vår kropp. Och inom sjukvården slår inte minst antibiotikan hårt mot mikrobiomet. Genom överdiagnostisering och överförskrivning av läkemedel tvingas vi alltså även leva i ett modernt Pharmageddon. Därför är det avgörande för din hälsa att åtminstone ge din bakterieflora rätt foder.

Ulla Gabay