Kroppens hormoner har ibland fått dåligt rykte genom att uppmärksammas i negativa sammanhang. Som tillväxthormoner inom idrott och köttindustri. I stället borde vi uppdatera oss på dem, där de surfar runt i kroppen med sina livsviktiga signaler. Så att vi inte själva kraschar systemet och drabbas av autoimmuna sjukdomar, fetma och annat.

 

Kroppens WiFi-system

Hormonsystemet, i total samverkan med nervsystemet, har övergripande uppgifter i din kropp. Inte minst för näringsomsättningen. Hormonsystemet består av ett flertal körtlar som tillverkar hormoner (molekyler av aminosyror). De verkar på avstånd (”WiFi”) med hjälp av kemiska signalsubstanser och kallas för det endokrina systemet. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt i blodet som sedan transporterar dem till sina specifika målceller. Där de verkar på ett av naturen förutbestämt sett.

Hormonerna bildas i olika körtlar. Överst i kedjan för tillverkningen ligger ”mästaren” Hypofysen i en liten grop på undersidan av hjärnan. Trots att den inte är större än en liten ärta och väger knappt 1 gram, bildar den flera hormoner. Bland annat med betydelse för  näringsomsättningen: TSH till sköldkörteln och ACTH till binjurarna. Hormoner som sedan stimulerar respektive körtel att bilda sina egna. Hypofysen har också förmågan att känna när t ex TSH-balansen är perfekt och minskar då produktionen.

Endokrina systemet.png

Sköldkörteln & bisköldkörtlarna

Sköldkörtelns egna hormoner (T4 + T3) styr både ämnesomsättningen i din kropp och aktiviteten i olika celler. Samt bildar hormonet kalcitonin som påverkar kroppens kalciumomsättning. De är även inblandade vid hungerkänslor, muskelfunktioner och kroppens utnyttjande av energigivande glukos, samt vid cellupptaget av fett.

Sköldkörteln, som är kroppens största, assisteras av fyra små ”riskorn” till bisköldkörtlar. Hela paketet ligger likt en fjäril framför luftstrupen, strax nedanför struphuvudet. Bisköldkörtlarna bildar PTH (parathormon) som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

Sköldkörtelsjukdomarna är av 2 karaktärer, kopplade till autoimmunitet:

  • Hypotyreos (underproduktion – kroppen går på lågvarv)
  • Hypertyreos (överproduktion – kroppen går på högvarv)

Vid störningar (ex av syntetiska kemikalier) kan körtelns receptorer för signalsubstanserna täppas igen. Då kan inte de ämnen passera fritt som ska in för att stimulera hormontillverkningen. Detsamma gäller för  de hormoner som ska ut.

Binjurarna

Två små körtlar som är inbäddade i en fettkapsel, placerade på njurarnas övre spets. Vilkas yttre bark och inre märg (även en del av det sympatiska nervsystemet) arbetar helt separat. Här produceras olika hormoner som styr kroppens balans av glukos, salt, och vatten. Bland annat kortisol som, utöver att reglera omsättningen av glukos/socker, fett och protein, hämmar inflammationer i kroppen. Så brukar det också kallas för kroppens eget ”kortison”.

Här bildas även noradrenalin och adrenalin som hjälper kroppen att hantera stress. Hormonet spelar även en avgörande roll för att dämpa den inflammatoriska processen vid autoimmunitet. Utmattning av binjurarnas funktion har i studier kopplats till magens mikroflora och matsmältningsproblem som IBS.

Bukspottkörtelns öar

Bukspottkörtelns huvuduppgift är att bilda bukspott med olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten. Men ungefär 1 procent av dess vikt består av små grupper av hormonbildande celler som kallas för Langerhans öar. Vilka står för produktionen av de endokrina hormonerna insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån.

Utan insulin får du diabetes. Vilket innebär att kroppen inte kan transportera glukos (energi) in i musklerna, eller frakta bort insulin normalt från blodomloppet. 

Metabola Syndromet

När är inte hormonerna fungerar som de ska, kan det uppstå övervikt och annat som räknas till det metabola syndromet. Vilket i sin tur ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Enligt WHO och IDF står begreppet för diabetes/glukosintolerans/central fetma (runt midjan). Dessutom krävs minst 2 av följande komponenter:

  • Triglycerider > 1, 7
  • HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor, < 1,0 mmol/l för män
  • Blodtryck > 130/85 mm Hg
  • Faste-P-glukos > 5,6 mmol/l

Ouppkopplad sjukvård

Sjukvården (kanske inte har WiFi …) säger sig inte vara säker på vad som ligger bakom vare sig sköldkörtelsjukdomarna eller det metabola syndromet. Eller så skyller man där på medfödda gener.

wifi-10x10-FB-1.png

Den som kopplar upp sig på nätet, hittar lätt att det här handlar om autoimmuna tillstånd. Varför det förmodligen rör sig om en ärftlig faktor som triggas igång genom yttre påverkan av:

  • Inflammationsdrivande kost, miljögifter, kemikalier och stress
  • Jodbrist
  • Vid Hypertyreos kan dock det motsatta gälla; för mycket jod t ex via kontraströntgen eller av hjärtmediciner med amiodaron)

Förebygg själv

Autoimmuna sjukdomar går många gånger att förebygga med hjälp av kunskap om matsmältningen och genom medvetna kostval. I vissa fall går det även att hålla tillstånden i schack med hjälp av bättre matvanor. Det handlar helt enkelt om att hålla immunsystemet i ordning.

immune.jpg

 

Främst genom sanering av:

  • syntetiska kemikalier/tillsatser med E-nummer
  • processade livsmedel, charkuterivaror, snabb- och färdigmat
  • tomma kolhydrater som socker, vete, snacks, godis och bakverk

I övrigt gäller att:

  • minska på rött kött och mejerivaror
  • öka bra fetter och proteinrika baljväxter
  • äta mer grönt: färska/närproducerade, ekologiska produkter

 Ulla Gabay