Det anabola hormonet insulin är inte bara till för att balansera blodsockret och för att öppna cellerna för glukosenergin. Blir överskottet av glukos för stort, trycker insulinet även in det för lagring i fettcellerna. Där det fungerar som rena gödningsmedlet.

Insulin är ett hormon som framför allt reglerar blodsockret. Som jag beskrev i förra veckans blogg bildas det i bukspottkörtelns Langerhanska öar. Så fort du äter ökar sockernivåerna i blodet. Insulin utsöndras då för att försöka hålla dem i balans.

När du sover bildar kroppen själv socker för att upprätthålla balansen. Rätt insulinnivå är alltså avgörande under dygnets alla timmar. Det är när den rubbas som det uppstår hälsoproblem.

Glukos: gödningsmedel åt fett

Insulinet har en mängd uppgifter i kroppens metabolism och räknas som ett anabolt hormon (uppbyggande). Bland annat utgör det en slag ”nyckel” till cellerna för att energin ska kunna ta sig in; i form av glukosmolekyler med en struktur som gör dem ”stapelbara”.

Problemet är när det på grund av fel kost och dåliga matvanor blir för mycket glukos i blodomloppet. Då måste insulinet hitta en avstjälpningsplats för överskottet och trycker in det i fettcellerna, inte minst runt magen. Där fungerar sockret som rena gödningsmedlet. Vilket ökar förekomsten av fria fettsyror (FFA) som kan försämra glukosupptaget i kroppens övriga celler. Det hela blir till en rundgång som på sikt påverkar insulinproduktionen negativt.

Insulinresistens bakom diabetes

Insulinresistance-1.jpg

Även som normalviktig kan du kan gå runt med en ökad insulinproduktion utan att veta om det. Tillståndet kallas för insulinresistens och uppstår när effekten av hormonet börjar avta. Forskarna tror att insulinet då fortfarande binder till cellernas receptorer, men att signalen  (”nyckeln”) om att det ska in i cellen inte funkar.

Till en början kan bukspottkörteln kompensera för detta genom att producera mer insulin. Men blir produktionen alltför överansträngd, orkar inte Langerhanska öarna längre med sin uppgift och nivån av insulin går ner. Med effekten att blodsockret stiger och diabetes är ett faktum. Även samband mellan diabetes/diabetesbehandling och cancer har påvisats.

På senare år har tillskott av krom rekommenderats vid Diabetes 2. Studier på djur har visat positiva effekter vad det gäller såväl sötsug som insulinresistens. Men ännu råder ingen konsensus runt detta i forskarvärlden. Och ingen vet riktigt hur mycket krom som behövs.

Mat som innehåller krom är t ex kött, skaldjur, fullkornsprodukter, vissa frukter (grape, apelsin, äpple, banan), grönsaker (vitlök, broccoli, gröna bönor, potatis) och kryddor (basilika).

 På sikt kan även levern indirekt drabbas på grund av insulinresistens. Det kallas då för fettlever, NAFLD  – icke alkoholrelaterad fettlever. Ett tillstånd som ofta återfinns hos överviktiga, diabetespatienter och normalviktiga med insulinresistens.

 Autoimmunitet bakom diabetes

0-1.jpg

Diabetes har nu en så snabb utveckling i världen att sjukdomen liknas vid en epidemi. Den vanligaste formen är Typ 2. Men Sverige toppar ihop med Finland förekomsten i världen av typ 1. Båda tillstånden har en likartad sjukdomsbild.

  • Diabetes typ 1 då kroppen helt förlorar förmågan att tillverka insulin räknas som en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar förstör bukspottkörtelns hormonproducerande betaceller. Den kan debutera när som helst i livet och kan komma smygande under flera år. Då måste man tillföra kroppen insulin för att inte dö.
  • Diabetes typ 2 kallades länge åldersdiabetes, men numera kryper den ända ner i tonåren. Den orsakas av insulinresistens, en relativ insulinbrist och högt blodsocker. Behandlingen är diet och insulinbehandling. På senare år har studier pekat i riktningen att även denna typ skulle kunna vara autoimmun.

Epigenetiken har visat att det vid autoimmuna sjukdomar i grunden måste finnas en svag gen. Men att de också kräver en trigger, varav de vanligaste är: stress, miljögifter och fel kost. Då det nu finns indikationer på att båda diabetestillstånden är autoimmuna, finns det all anledning att med en mer aktiv livsstil och via medvetna kostval både förebygga och behandla sjukdomarna.

Ulla Gabay