I två veckor har jag beskrivit extrema hälsoyttringar. Om hälsorexi när man tar bort så mycket från maten att det slutar i näringsbrist. Och tekniknörden som drömmer om kökskranen med näringsersättning. Den här veckan handlar det om cannabisodlande nunnor och köttfundamentalister. Fanatiker från sektliknande kulturer som påverkar hälsodebatten.

Hälsa från Gud

Låt oss börja med nunnorna Syster Kate och Syster Darcy med det organiska marijuana-varumärket Sisters of the Valley. De är varken katoliker eller lyder under någon präst. Snarare spirituella feminister som tror på varje människas gudagivna rätt till marijuana. Deras ordern är en egen rörelse med både hemsida och Facebookgrupp. De säger sig sträva mot sina katolska systrars kvalitetskrav och bär vita nunnedok. Deras mission är att hjälpa människor som lider av allt från cancer och artrit, till värk och baksmälla. Med egenproducerade salvor och tinkturer (alkoholbaserade örtpreparat). Lösningar som enbart tappas på flaska under bön och vid fullmåne. Allt pekar på en iscensatt mediekampanj i hälsans tecken, med rötter i den alternativa ”gräsrörelsen” i Kalifornien. Och följarna hopas.

Tinktur i måne.jpg

Människan har i alla tider behövt sammanhang, riter och rutiner att sätta in sina liv i. Inte minst när livet slinter och omvärlden känns hotfull. I den sekulariserade västvärlden har jakten på en bättre hälsa på sina håll tagit närmast religiösa proportioner. På något sätt ersatt drömmen om det eviga livet. De som inte fogar sig efter budorden skuldbeläggs och utesluts. Och de hälsobiblar och dietpredikningar som strömmar på sociala medier är till stor del baserade på egna erfarenheter och tolkningar, snarare än på vetenskaplig evidens. Predikanterna menar säkert väl, men det blir ofta fel.

Devalverad hälsokurs

Hälsorörelsen de senaste åren bygger på ett uppvaknande hos allmänheten inför behovet att ta ett eget ansvar i förebyggande syfte. Bland annat genom aktiva kostval. En trend som visat sig i rekordförsäljning av ekologisk mat. Livsmedelskedjorna har startat egna gröna varumärken som fått framstående positioner i butikerna. Och håller prognoserna kan Sverige gå upp i global ledning i ekoligan i år. Det här är givetvis den goda sidan av hälsomyntet. Men det finns en baksida som redan börjat devalvera värdet på dess kurs.

devalverad hälsokurs.jpg

Nu kanske du tycker att jag är ute och viftar med spöken som inte har ett dugg med hälsorörelsen att göra. Själv tror jag det har större betydelse än vi kan ana. Fetman har av WHO klassats som en global epidemi och de kroniska sjukdomarna ökar allt längre ner i ålder. Det här kommer på bara ett par årtionden medföra kostnader som ingen samhällsekonomi i världen kan klara av. Med mängder av mänskligt lidande i spåren. Och ingenting blir bättre av en hälsofanatism som spårar ur. De bästa församlingar förlorar sina kritiska medlemmar när fundamentalisterna tar över.

Köttfundamentalister på krigsstigen

Några av de mer aggressiva kostlärjungarna går att finna i LCHF-rörelsen. När en doktorsavhandling skulle presenteras i Västerås krävdes vakter för att skydda Lisa Söderström, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala Universitet.

”Jag var djävulens advokat och jag var köpt av sockerindustrin och av KI och våra resultat var falska”, sa Lisa Söderström till Ekot den 7 april.

Anklagelser på grund av att hennes forskning visat att ett högt intag av fett tidigt i livet ledde till framtida undernäring. Utan att hon ens pekade ut LCHF, uppmanades anhängare att bege sig dit och protestera. Om trenden fortsätter tror Lisa att den kan bli ett hot mot den vetenskapliga forskningen.

Ge fan i vårt kött.jpg

Professor Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Sjukhusets Livsstilsmottagning har utsatts för allt från kränkande omdömen till dödshot. Hon har flera gånger stuckit ut näsan i LCHF-debatten och menar att den globala forskningen stöder max 10 procents energiintag per dag av mättat animaliskt fett. Hon dömer dessutom ut både kokosfett och smör. Ett ställningstagande man kan tycka vad man vill om, men som definitivt inte berättigar till några dödshot.

Cancerkampanj stoppad

Många blir sjuka av dagens industrikost på grund av att det inte finns någon övergripande information och kunskap i samhället. Framför allt bland barnen. Det handlar om socioekonomiska orättvisor, en regering som tar för stor hänsyn till ekonomiska intressen och myndigheter som inte hänger med i den nya forskningen. Det handlar alltså inte om något aktivt val att bli sjuk av dagens mat, ändå finns det en underton i hälsodebatten av att de som drabbas får skylla sig själva.

nej-cancer-1.jpg

Ett tydligt exempel är förra veckans tillbakadragande av Cancerfondens kampanj ”Nej till cancer”. Enligt WHO går en tredjedel av all cancer att förebygga. I Cancerfondsrapporten 2016 tar man i frågan om just förebyggande åtgärder. Livsstil, rökning, alkohol och kostvanor lyfts fram. Men kampanjen blev inte långvarig. Drabbade och anhöriga kände sig skuldbelagda och sårade.

Inre miljön avgör

Kampen för en bättre hälsa sträcker sig långt utöver våra behov just nu. Vi behöver en sund hälsodebatt, rotad i en oberoende forskning runt matens påverkan på hälsan. Inte som idag en ekonomiskt styrd kostvetenskap, under täckmantel att rädda miljön och säkra mattillgången. Alla behöver få tillgång till äkta näringsrik mat och alternativa behandlingsmetoder utanför läkemedelsindustrins sfär. Inför framtiden behövs en balanserad debatt, hållbara argument och uthållighet.

Kommande generationer måste bli en del av lösningen på dagens sjuktal som till stor del skapats av industrikosten. Det har man redan förstått i Kina: A New Way to Eat. I Sverige korar TV 4 Sveriges yngsta mästerkock och SVT:s Barnkanalen utser Årets Sockerbagare. Självklart bra att barnen får lära sig att laga mat och baka. Men vad vi framför allt behöver är en grundläggande utbildning i kostlära, matsmältning och metabolism i den svenska skolplanen. Redan förskolan är en utmärkt grogrund att leka sig till ett intresse för mat och hälsa.

rainbow-game-slider.jpg

Det håller inte längre för regeringen att enögt fokusera på hållbarhet i den yttre miljön, och lämna hela frågan runt vår inre miljö till ett oreglerat Internet. Det går inte att plocka till sig en ”hälsa à la carte” från sociala medier utan att förstå kroppens grundläggande funktioner. Det bäddar bara för ännu högre sjuktal i framtiden av cancer och andra kroniska sjukdomar. Med katastrofala följder för allt från individ och sjukvård, till samhällsekonomin.

Ulla Gabay