Det är lätt att slinta bland alla feta råd. Från att ha varit farligt för hälsan, ska vi nu äta fett både för hjärtat och för att bli smala. Inte minst tropiskt kokosfett. Men forskarna är inte överens. Så vad är det som gäller?

Fettet behåller sin plats som listetta i hälsojakten. Det slutar inte att attrahera och uppröra. Problemet är att rubrikerna förenklar och att många tar till sig mediesnuttarna utan att riktigt förstå vad det hela gäller.

Ny studie dissar vegetabilisk olja

Samtidigt som läkare i USA skriver böcker om hur du kan gå ner i vikt med hjälp av animaliskt fett, är budskapet från veganer och diverse hälsoprofeter att byta ut smöret mot vegetabiliska oljor. Inte minst för hjärtats skull. Men nu visar en ny genomgång av en gammal studie från University of North Carolina Health Care  att ”linolsyrerika vegetabiliska oljor kan vara värre än smöret för hjärthälsan”.

health_food_oils_20050516.jpg

I botten på retoriken ligger kriget mellan vegetabilisk nytta, kontra animalisk. För mindre än en månad sedan skrev jag om Feta lögner & Löften i ett försök att bringa lite reda bland begreppen. Men i förra veckan var det alltså dags igen för ett kontrabudskap om det vegetabiliska fettets nyttighet. I det här fallet rörde det sig om majsolja med högt innehåll av Omega 6 i förhållande till Omega 3 (46:1).

Vad som är viktigt att känna till mot bakgrund av den nya studien är att de vegetabiliska oljorna innehåller två fettsyror: linolsyra (Omega 6) och linolensyra (Omega 3). Båda är essentiella (livsnödvändiga) och kan inte bildas i kroppen. Du måste alltså få i dig dem via maten. Ett problem är att balansen mellan dem måste vara korrekt för att vara hälsosam. Ett annat problem är att de snabbt oxiderar och härsknar när de utsätts för syre. Vilket kan bilda skadliga fria radikaler. Bästa botemedlet i kroppen mot detta är antioxidanter, som framför allt finns i ekologiskt grönt. 

Olika fettsyror

Mest talas det om mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Men nu lyfts fettet alltmer fram efter hur deras fettsyror är uppbyggda. Hur många bindningar av kolatomer de har.

2.jpg

Hälsorörelsens egen darling just nu är MCT, fett med medellånga kedjor. Studier har visat att MCT verkar kunna förbättra kolesterolprofilen och hjälpa kroppen att bränna fett. Det har även talats om att MCT-fetter kan sänka blodsockret. Vilket gjort den MCT-rika kokosoljan otroligt populär på senare år. Men det är ännu för få nya studier det handlar om för att dra alltför höga växlar.

  • SCT (Short Chain Triglycerides / 2-4 kolatomer): Finns bl. a i get- får- buffel- och komjölk. Plus i andra mejeriprodukter. Alltså mättat fett. De innehåller bl a smörsyra som skyddar tjocktarmens slemhinna och dessutom har virus- och cancerskyddande egenskaper. (Smörsyra är även en biprodukt vid jäsning av stärkelse i tjocktarmen.)
  • MCT (Medium Chain Triglycerides / 6-10 kolatomer): Lättsmälta fettsyror för kroppen. Transporteras direkt till levern för att användas som energi/värme, i stället för att lagras in i fettcellerna. Finns mycket av i den tropiska kokosoljan som innehåller laurinsyra (finns även i bröstmjölk) som är bra för immunförsvaret, kaprylsyra som kan förhindra svampöverväxt och kaprinsyra som kan förhindra infektioner.
  • LCT (Long Chain Triglycerides / 12-18 kolatomer): Finns bl. a i feta produkter av fisk, kött och ost. Till skillnad mot SCT och MCT måste dessa fettsyror ta sig till tunntarmen och kräver enzymer för att brytas ner. En diet som innehåller extra mycket LCT kallas ketogenisk; lågt kolhydratintag och högt fettintag.

Evolutionära enzymer

Nyttan av ett näringsämne är en komplex historia. Alltifrån hur maten sätts ihop, till individuella behov och förutsättningar. I dagens globalisering finns det mesta av kosten numera tillgänglig för de flesta. I alla fall i de rikare delarna av världen.

kokospalmer.jpg

Viktigt att komma ihåg är att växter evolutionärt har anpassats i fettstruktur och annat för den breddgrad de vuxit på. Detsamma gäller för människan; vi har utvecklats för att kunna tillgodogöra oss den mat som våra tidigare generationer haft tillgång till. Ett exempel är de matmältningsenzymer kroppen producerar för att hjälpa oss att bryta ner maten. De har dessutom en tendens att minska/ta slut med åldern. Så en överdrift av något näringsämne som tär på förråden, kan straffa sig längre fram i livet med matsmältningsbesvär.

Därför är det inte helt säkert att den mer ”exotiska” maten, typ tropisk kokosolja med sina hälsosamma fettsyror, är så nyttig för oss att äta på nordliga breddgrader. Nu avråder jag absolut inte från att använda kokosolja. Jag har bara svårt för den hausse som lett till att många skedar i sig den från morgon till kväll.

3 snabba feta:

  • Ät ingen mat som innehåller industriellt framställda transfetter
  • Håll balansen mellan Omega 3 och Omega 6
  • Överdriv inget fettintag (vare sig vegetabiliskt eller animaliskt)

Ulla Gabay