Via Vagusnerven kopplas magen ihop med hjärnans bas. För att uppkopplingen ska fungera för hälsan krävs att rätt bakterier står för kommunikationen. Är det obalans i magens bakterieflora skapas den perfekta hjärnstormen. Hungerspöket får luft under kaftanen och vi drabbas av fetma och kroniska sjukdomar.

I magens bakterieflora finns det cirka tio gånger fler encelliga mikrober (av ca 10 000 olika arter) än kroppens egna celler (ca 100 000 miljarder). Alla behövs och balansen bör ligga på 85 procent goda och 15 procent onda. Även de onda har sin betydelse i att försvara oss mot bakteriella fiender.

Problemet är när balansen rubbas och de onda bakterierna tar över kommandot i mikrobiomet. Eftersom deras favoritmat är socker, tomma kolhydrater och snabbmat skickar de då ihärdiga signalsubstanser (prehormoner) till hungerspöket med önskemål om just den ”näringen”. Om de manipulativa mikroberna får behålla sin makt i magen kan det leda till en kedjereaktion av fetma, inflammationer, läckande tarm och autoimmuna sjukdomar.

Ekosystemet i magen

Mikroberna i magen har i tätt samarbete med hjärnan höga positioner i kroppens hälsovård. De ska via Vagusnerven hålla ordning på matsmältning och näringsupptag, immunförsvar och nervsystem, samt bevara tunntarmens skyddande hinna stark så att inte främmande föremål kommer ut i blodomloppet. För att klara de här uppdragen måste de vara i korrekt balans. En mängd studier har visat att en störd mikroflora kan orsaka inflammatoriska sjukdomar. 

VBLOC1.jpg

Dr Athena Aktipis och Dr Carlo Malet som forskar i mikrobernas makt över vår hjärna menar att de är högst manipulativa. Och att maten har en enorm betydelse för deras påverkan på vår hälsa.  

”Bakterier har förmågan att manipulera vårt beteende och humör genom att ändra nervsignaler i Vagusnerven, ändra smakreceptorer, producera gifter som får oss att må dåligt och frigöra kemiska ämnen som belönar oss med att må bra”, säger PhD Athena Aktipis vid Arizona State University, Department of Psychology. Hon menar också att bakterierna kan ligga bakom magcancer och kanske även andra cancerformer.

”Bakterierna i magen är manipulativa. Vår kost har en enorm betydelse på mikrobiomet i magen. Det är ett helt ekosystem och det utvecklas under bara några minuter”, förklarar PhD Carlo Maley, chef för UCSF, University of California San Fransisco Center for Evolution and Cancer. Maley påpekar också att det finns mätbara skillnader i bakteriernas sammansättning redan inom 24 timmar efter en kostförändring. 

aktipis_athena.jpg    maley_carlo.jpg

Medicinkrig mot magen

ALLA läkemedel har biverkningar! Ibland måste dock det tunga artilleriet av antibiotika sättas in. Men med de senaste decenniernas överanvändning är vi nu på väg att förlora kriget mot de farliga bakterierna. Andra vanliga och överförskrivna läkemedel (även vid receptfri självbehandling) som stör tarmfloran är de så kallade magsyradämparna, PPI.

  1. Antibiotika är läkemedel som ger sig på bakterier. Tyvärr slår de inte bara ut de angripare i kroppen det gäller. Antibiotika fungerar som när man sprutar miljögifter över jordbruksmark; medlet dödar även de goda bakterier vi behöver i tarmfloran för vårt immunförsvar. En svensk/engelsk studie från 2015 visade att en veckas antibiotikakur rubbade tarmfloran i upp till ett år. Idag har överanvändningen av antibiotika redan skapat en ”mördarbakterie (CRE)” som är resistent mot all antibiotika. WHO ser antibiotikaresistensen som ett av de största hoten mot både vår globala hälsa och mot matsäkerheten.
  1. Protonpumpshämmare (PPI) ger man för att minska produktionen av magsyra (som behövs vid matsmältningen), dämpa magsår, magkatarr och reflux, samt som tilläggsläkemedel för att minska den försurande bieffekten av andra mediciner. Men PPI tar enbart bort symtomen på att tarmmiljön är störd; i stället för att ta itu med grundproblemet skapar de obalans. Förutom att de är vanebildande gynnar de svamptillväxt som rubbar tarmfloran. Dessutom ger för lite magsyra liknande symtom som för mycket. Tar man då PPI-hämmare får magen ännu svårare att klara av nedbrytningen av maten. PPI-medlen har i en mängd studier visat på allvarliga kroniska bieffekter.

Bajstransplantation & Biotelektronik

Det krävs olika insatser i kriget mot de manipulativa mikroberna. Dels måste sjukvården effektivt kunna ta hand om de värst drabbade där varken operation eller läkemedel hjälper. Dels måste vi själva med kostens hjälp lägga grunden till en hållbar miljö för bakterierna i tarmen.

Ett försök att på ”naturlig” väg återställa balansen är en bajstransplantationdär den egna bakteriefloran ersätts med odlad mikrobiota från människor med en frisk bakteriesammansättning.

Bioelektronik är en annan väg som forskarna tar sikte på. Som jag skrev inledningsvis använder mikroberna sig av Vagusnerven i sin kommunikation med hjärnan. Den nerv som bl a styr tungan och svalget och som via impulser påverkar lungor, hjärta, mag-tarmkanalen, lever och mjälte. Ett samarbete mellan forskaren som upptäckte den inflammatoriska reflexen, Kevin Tracey, och svenska forskare har visat att inflammationer/immunförsvaret kan lugnas ner med hjälp av elektrisk stimulans av Vagusnerven.

Försök med metoden pågår i Sverige som behandling mot den svåra tarmsjukdomen Crohns. Kanske blir bioelektronisk medicin i framtiden lösningen för sjukvården på mikrobernas framfart i både tarm och hjärna. Biverkningarna av strömmen handlar mest om lite kittlingar i halsen.

Bäst är dock att på egen hand bygga upp en bra bakterieflora med hjälp av prebiotisk mat. Både efter en antibiotikakur och i förebyggande syfte. Det kommer nästa blogg att handla om.

Ulla Gabay

Inläggsbild