Nyttan med animaliska produkter är att de innehåller proteiner uppbyggda av alla de essentiella aminosyror din kropp behöver. Men de går att få även från växtriket. Och alltfler går nu över till att bli flexitarianer.  (Bildillustration)

Nyttiga aminosyror

För att bygga upp celler och muskler, samt för att producera enzymer och hormoner behöver din kropp proteiner. Totalt är de uppbyggda av 20 olika aminosyror. Av dem räknas 9 som essentiella; det betyder att du måste få dem via maten eftersom inte kroppen själv kan tillverka dem. Äter du varierat från alla animaliska livsmedel – kött, fisk, fågel, ägg och mejeriprodukter – får du i dig samtliga av dem i en fungerande mix.

Jag slutade själv äta kött för snart 50 år sedan. Av den enkla orsaken att jag förstod på mina symtom att jag inte kunde bryta ner det ordentligt. Fortsatte dock med mejeriprodukter, ost, ägg och i undantagsfall fisk. För att till viss del justera ner bland dem på senare tid. Jag har däremot aldrig rått någon annan att gå min väg, inte ens mina barn. Det är ett beslut som måste vara helt individuellt, enligt min mening. Baserat på en kunskap om vad industrialiseringen av vår mat inneburit för människans hälsa. Inte på några evolutionsteorier eller moderna diettrender.

Historiska kostråd

Nu är kostråd i sig inte någon ny företeelse som man kan luras att tro inför dagens flodvåg av dem. Underbyggda av s k vetenskapliga studier. Det är ingen hemlighet längre hur många studier som finansieras av industriella intressen. Och vad som lätt glöms bort är att människan förr hade en sund, medfödd instinkt och en lång, nedärvd och beprövad erfarenhet av hur maten påverkade kroppen.

unnamed.png

Redan i den hebreiska Torahn, De fem Moseböckerna, finns regler för hur människan ska äta. Alla fröbaserade plantor tilläts. De enda animalier som godkändes som människovärdig mat var de som kom från växtätande djur; idisslande landdjur med klövar. Typ kor, getter, får och hjortdjur. Som på den tiden hämtat sin föda från en jordmån och miljö som inte var kontaminerad med vår tids utsläpp av kemikalier. Eller överöst av jordbrukets bekämpningsmedel.

Utöver det tilläts vitt, blodfritt kött från utvalda fåglar och deras ägg. Samt vissa fisksorter. Köttet tillreddes och åts direkt efter slakten. Vilket sedan gällde även på jordbruken i modernare tid, ända fram till industrialiseringen.

Att äta enligt Guds bud kallas inom judendomen för ”kosher”  och anses främst vara en religiös handling.

  • Djuret måste vara fritt från sjukdom och skador
  • Före slakten ska det välsignas och sedan ska en utbildad slaktare skära av halspulsåder och luftstrupe med en rakbladsvass kniv för att inte djuret ska känna rädsla och smärta
  • Allt blod och inre fett ska avlägsnas
  • Därefter ska det ligga i vatten i 30 min
  • Varefter det saltas i en timme för att dra ut blodrester
  • För att sedan tvättas 3 gånger i rent vatten i syfte att få bort saltet
  • Vid måltiden får man inte blanda kött och mejerivaror

Dagens omänskliga uppfödning och industriella hantering av alla djur inom kostcirkeln, inklusive odlad fisk, tills produkterna når vår tallrik kan inte komma så mycket längre bort från ovanstående regler.

Grisar, havets läckerheter & viltkött

Motsatsen till växtätande djur (herbivores) är asätarna (scavengers). Dit hör mat från till exempel grisar och skaldjur. Jag har själv bevittnat på en gård hur grisar i en stia åt upp en av sina egna som låg död på golvet. Gud vet vad den innehöll av förruttnelse, bakterier och annat ohälsosamt. Grisar äter vad som helst, till och med sin egen avföring. De svettas inte heller ut några gifter utan samlar upp dem i sitt fett.

Seafood-Display.jpg

Fisk och skaldjur är numera fulla av miljögifter från havet. Framför allt tonfisken har visat sig ha höga värden av kvicksilver och det finns forskare som varnar för att äta den.

Musslor har visat sig innehålla höga värden av polonium; ett radioaktivt, metalliskt grundämne som kan skada lever, njurar och mjälte. Finns framför allt på platser med kärnkraftverk där risken för utsläpp och haverier är stor (ex Tjernobyl och Fukushima). De sprids sedan i miljön, inte minst via haven.

Viltkött innehåller ofta bly från ammunition, vilket tas upp av kroppen när du äter det. Dessutom kan det ha en mängd kemikalier från föroreningar i djurens kostmiljö och från det vatten de dricker. Sedan gäller det att se upp extra med viltkött från asätare som t ex vildsvin. De innehåller också ofta parasiten toxoplasma som kan leda till allvarlig sjukdom hos människan.

Frigående höns & ekologiska ägg

Dagens ”frigående” hönsuppfödning har inget att göra med forna dagars fåglar som gick fria och pickade i marken. I dag är hönor och kycklingar hårt framavlade för industriella behov, som att de ska växa till sig fort och kunna lägga ägg stup i kvarten. Stora flockar om upp till 50 000 i ett utrymme upplever en enorm stress som kan leda till både beteendestörningar och kannibalism. Eftersom de tvingas trava runt i sitt eget träck drabbas de av sjukdomar och parasiter som kräver kontinuerlig medicinering.

 

33F5751900000578-3579856-image-a-20_1462733940940.jpg

Uppfödningen av ekologiskt fågelkött är visserligen reglerad av Jordbruksverket men där finns undantag. Dessa fåglar får i alla fall inte vara ”för hårt” hybridiserade, det vill säga snabbväxande.

Vad det gäller de ekologiska äggen gick larmet 2016 om 3 gånger så höga värden i dem av miljögifter. Något år senare tror man att det beror på EU:s regelverk som tvingar uppfödarna att använda fiskmjöl i fodret för att hönsen ska få i sig aminosyran metionin.

Mejeriprodukter

Det som en gång började med en kanna opastöriserad komjölk från en mindre gård, levererad till hushållen på landet via mjölkpallar, har idag utvecklats till en industriexplosion av mejeriprodukter med olika ”berikningar” och allsköns exotiska smakriktningar. Med egna hyllor för laktosfritt och ersättningar för mjölk; typ soja, havre, cocos och annat. Allt hårt pastöriserat och raffinerat inom livsmedelsindustrin. Vilket innebär att de till stor del strippas på sina naturliga näringsämnen som vitaminer och mineraler, för att sedan berikas med E-tillsatser.

På senare tid har även får- och getmjölken tagit ut sin startposition i ostdiskarna. Vilket enligt min mening är det bästa som hänt där, då mjölken från dem har en annan sammansättning som ligger närmre den mänskliga bröstmjölken. Och därför är lättare för oss att bryta ner och metabolisera. Förhoppningsvis kommer äkta grekisk yoghurt och liknande från dessa djur snart i mejeridiskarna. Dock med reservation för att uppfödningen då riskerar att gå samma väg som i ”kolandet”.

Tillagning

Som du förstår är det mycket att känna till för att kunna sätta rätt nivå på din animaliska konsumtion. Inklusive hur den ska tillagas. Värme vid tillverkning och vid egen tillagning av maten drar igång kemiska processer i råvarorna. Vilket skapar helt nya ämnen genom kemiska föreningar mellan proteiner, sockermolekyler och fettsyror:

  • AGE (Advanced Glycation End products)
  • ALE (Advanced Lipoxidation End products)

maillardreaction.gif.png

Det kallas ”Maillardreaktionen” (efter den franske biokemisten Louis-Camille Maillard som upptäckte effekten för ett sekel sedan) och innebär att maten efter stark upphettning blir både cancerogen och inflammationsdrivande vid hög konsumtion. Ämnena finns i en brun form (ex brödskorpa, sojasås, buljong och Cola-drycker) och en vit form (ex mjölk- och äggpulver, välling, godis och glass). Tyvärr det som sätter den goda smaken i både färdigprodukter och vid matlagningen hemma.

Enligt professor Stig Bengmark gäller följande värmeregler:

  • Vid 28 grader försvinner antioxidanterna
  • Vid 41 grader inaktiveras matenzymerna
  • Vid 80 grader bildas AGE och ALE
  • Vid 130 grader skapas cancer- och inflammationsdrivande substanser

Kokt eller långsamt ugnsuppvärmt kött rekommenderas framför stekt och grillat. Men tänk på att vid medium/rare riskerar du att få i dig skadliga bakterier och virus.

Tips: Att marinera med örter och kryddor kan till viss del blockera de cancerframkallande ämnena ovan: ex vitlök, timjan, chilipeppar, basilika, oregano + citron.

Flexitarianer

Paleo-kosten och LCHF-dieten har lovordats på senare tid för sina hälsoeffekter. Främst baserat på evolutionsteorin. Men det går inte att jämföra forna tiders naturliga köttinslag och kulturella mathållning med våra matvanor och dagens animaliska produkter. Framför allt med tanke på djuruppfödningen, det foder de idag föds upp på och den industriella bearbetningen inom livsmedelsindustrin.

MAC16_REALEST_VEGETARIAN_POST.jpg

De senaste decennierna har köttkonsumtionen ökat dramatiskt mot hur man åt animalier förr. Utifrån nya forskningsrön rekommenderar nu ett allt större antal läkare och kliniker i USA att minska på animalierna i kosten. Produkter från djur innehåller mycket av tillväxthormonet IGF 1 (insulinliknande tillväxtfaktor), vilket tyvärr kan vara både på gott och ont. Det senare vid vissa sjukdomstillstånd, som ex cancer. Äter du fler portioner kött per dag är risken stor att du går med en låg (”tyst”) kronisk inflammation i kroppen som på sikt kan leda till autoimmuna sjukdomar.

Ett sätt att ställa om till mer växtbaserat är att bli en ”flexitarian”. Då inför du till en början enskilda måltider som är helt växtbaserade. För att på sikt utöka till flera dagar i veckan. Rekommendationen är att nå fram till max 20 procent animaliskt. Och att i möjligaste mån undvika malet kött och charkuteriprodukter.

Ulla Gabay