Nu talas det alltmer om nyttan för hälsan av att äta en växtbaserad kost. Då är det viktigt att känna till vilka produkter som innehåller vad för att fullt ut täcka cellernas näringsbehov. Framför allt när det gäller de livsviktiga proteinerna/aminosyrorna och fettsyrorna som kroppen inte själv kan producera. Samt synergieffekter som krävs.

Dagens mat har genomgått en förödande industriutveckling. I en fart som den mänskliga evolutionen inte haft en chans att parera. Därför håller det inte längre att enbart äta som man gjorde förr. Vare sig det handlar om animalisk eller vegetarisk kost.

Grönsaker, frukt och grödor är numera så hårt hybridiserade, till förmån för livsmedelsindustrin, att de ändrat sitt näringsinnehåll radikalt. Dessutom har jordbruket genom storskaligheten ställts om till ett jorddjup från minst en dryg meter till ett par ynka decimeter, vilket gör att det som växer där inte får tillräckligt med näring.

Det är också mycket som står på spel för kostindustrin när forskningen äntligen börjat fokusera mer på matens betydelse för hälsan. Därför bör studier som basuneras ut i media tas med en nypa salt. Lite egen undersökning av vilka intressen som ligger bakom skadar inte.

Växtbaserade aminosyror

Aminoacids.jpg

Proteinernas 20 aminosyror är livets byggstenar. Av dem är 9 ytterst viktiga för dig att känna till eftersom din kropp inte själv kan tillverka dem: Fenylalanin, Isoleucin, Histidin, Leucin, Lysin, Metionin, Treonin, Tryptofan och Valin.

Utöver att baljväxterna anses främja allt från hjärthälsan och blodsockret till att motverka övervikt och vissa cancerformer, förlitar sig många vegetarianer på bönor och linser för att få de nödvändiga aminosyrorna med maten. De har ett högt värde av aminosyran lysin. Är dessutom fiberrika och består till stor del av resistent stärkelse som är bra prebiotika för bakteriefloran, som då bl a kan bilda den viktiga smörsyran.

För att få full effekt i kroppen av aminosyrorna krävs dock en samverkan, synergieffekt. Det vill säga att din kropp behöver samtliga av dem och de finns inte alltid i en och samma produkt. Till exempel är innehållet av metionin lågt i ett flertal av bönor och linser. Därför bör du som vegetarian över dagen se till att få i dig även av quinoa, havregryn eller fullkornsris som innehåller mycket av just den aminosyran.

Här har du 12 inspirerande recept!

Livsviktiga fettsyror

En del viktiga fettsyror kan gå förlorade om du bara äter växtbaserat. De livsviktiga består av tre huvudgrupper: mättade (med enkelbindningar), enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med 2 eller flera dubbelbindningar). Kroppen kan ha problem att omvandla de växtbaserade fettsyrorna så att de blir maximala för hälsan. Sedan är aminosyran lysin nödvändig för att din kropp vid behov ska kunna omvandla växtbaserade fettsyror till energi.

omega-3-benefit.jpg

Omega 3 kan vara ett problem om du är strikt vegetarian. Många tror att det räcker att äta rikligt av fröer och nötter. Det luriga här är att kroppen har svårt att omvandla fettsyran ALA från växtprodukter till EPA och DHA, de avgörande fettsyrorna i Omega 3. Dessutom måste balansen mellan Omega 3 och Omega 6 vara rätt. 

Misskrediterade kolhydrater

Informationen runt kolhydrater används ofta slarvigt i hälsodebatten där de buntas ihop på ett helt orealistiskt sätt. Grönsaker, frukt och baljväxter (bönor, linser, ärtor mm) består till största delen av just kolhydrater. Inte minst baljväxterna varnas det numera för i de trendiga dieterna. Vilket är synd då de samtidigt hör till de bästa källorna för växtprotein.

De kolhydrater som ska undvikas totalt är de industriellt tomma, så kallade snabba kolhydrater som dagens vetemjöl, raffinerat socker och liknande. I övrigt gäller det att balansera måltiden väl mellan långsamma kolhydrater, resistent stärkelse och annat nyttigt för kroppen.

Färgrik regnbågshälsa

Vitaminer & mineraler (livsnödvändiga från mat då kroppen inte själv kan producera dem) som finns i respektive växtprodukt kan vara ett heltidsjobb att hålla reda på. Enklare är att helt enkelt äta av alla naturens färger och former. De behöver inte finnas i varje måltid utan kan spridas över veckans dagar. Det är vad jag kallar för att äta varierat. Till skillnad från alla komplicerade rätter som numera ska tillagas enligt tevekockars och andras krångliga recept för att tillfredsställa alla jordens smakriktningar.

Alla växtprodukter innehåller naturliga ”miljögifter”. Till exempel fytokemiska ämnen som är växternas naturliga skydd mot solljus, virus och angrepp av skadeinsekter. Det är också vad som ger dem deras olika färg. Dessa ämnen har på senare tid seglat upp som nyttiga och läkande antioxidanter för oss människor. Men som alltid handlar det om balans: För mycket och för lite skämmer allt!

Redan för tusentals år sedan insåg urbefolkningarna att olika växter var nödvändiga för hälsan. Idag stöder även forskningen växtprodukternas roll för våra olika organ; som de även rent bildmässigt och på andra sätt motsvarar.

  • En morotsskiva ser ut som ett öga
  • Den röda tomaten med sina fyra kamrar är bra för både blod och hjärta
  • Röda vindruvor liknar våra blodceller och är nyttiga just för vårt blod
  • Valnöten är påtagligt lik hjärnbarken, som den även förser med 3 dussin signalsubstanser (neuro transmitters)
  • Kidneybönan inte bara liknar våra njurar, den ser också till att de behåller sin funktion
  • Sötpotatisen både liknar bukspottkörteln och balanserar blodsockret
  • Sellerin och Rabarber i genomskärning påminner om vår benmassa, som den också stärker: båda består av 23 procent natrium
  • Avokadon, Aubergine och Päron påminner om livmodern, påverkar dess funktion, tar nio månader att mogna och sägs motverka livmoderscancer
  • Fikon är fulla av frön och sägs öka manliga spermier och motverka sterilitet
  • Oliver hjälper äggstockarna
  • Citrusfrukter ser ut som kvinnliga bröstkörtlar och assisterar lymfrörelser i bröstet
  • Löken liknar mänskliga kroppsceller och hjälper dem att bli av med ”avfallsprodukter”

Kosttillskott kan behövas

Jag är tveksam till att själv sätta in utvalda vitaminer och annat, utan att först ha klarlagt via provtagning om det finns någon brist i kroppen. I bästa fall kissar du ut både överskott och pengarna de kostat. I värsta fall kan för mycket av ett näringsämne skapa en för kroppen ohälsosam obalans. Även här kan synergieffekten göra att ett ämne tar ut ett annat. Detta gäller till exempel förhållandet mellan kalk och magnesium som måste vara i korrekt balans. För mycket kalk har på senare år visat sig skadligt för hälsan på flera sätt. Och både för mycket mjölk och kalktillskott har visat sig vara negativa.

Min grundinställning är därför att du ska få den näring du behöver direkt från maten. Men allt industriellt näringstapp i produkter från traditionellt jordbruk och växtproduktion gör att du måste äta enorma mängder för att tillgodose kroppen med alla vitaminer, mineraler, spårämnen och annat som dina celler behöver. Därför kan det behövas ett tillskott av en balanserad multivitamintablett av organiskt ursprung. Själv använder jag Innate Response – Food Multi III BioMax (180 st lönar sig bäst). De kan du beställa här (OBS! jag har ingen förtjänst på att rekommendera just dem).

Ulla Gabay

Översiktsfoto