Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. År 2012 drabbades 14,1 miljoner globalt. Av dem dog drygt 8 miljoner. Siffror som enligt WHO beräknas ha ökat med 70 procent fram till 2032. Cirka 4 av 10 personer kommer att drabbas. En ohållbar situation i framtiden som kan vara bra att möta med lite baskunskap.

En cancerdiagnos är fortsatt så stigmatiserad att den av många upplevs närmast som en dödsdom. Många väljer i rena rädslan att bara foga sig i sjukvårdens hantering. Min egen cancerresa under de senaste sju månaderna har dock lärt mig att en viss baskunskap kan vara till hjälp. Både i att hantera skräcken för det okända och för att själv kunna bli delaktig i vårdbesluten.

En vanlig missuppfattning i sammanhanget är att bunta ihop all cancer i ett enda skrämmande sjukdomsbegrepp. Verkligheten ser dock helt annorlunda ut med cirka 200 olika cancerformer, många med undergrupper. Ofta namngivna utifrån i vilket organ/vilken vävnad de sitter, eller efter den läkare/forskare som först konstaterat sjukdomen (ex Hodgkins lymfom). Och samtliga har olika celluppbyggnad, förlopp och överlevnadsstatistik.

Orsakssamband

Själva ordet cancer är alltså bara ett ”samlingsnamn” för en mängd fenomen; olika sjukdomar med vissa likheter. Uppbyggda av celler med skador på DNA; ”förstörd programmering”. Så länge de skadade cellerna är få till antalet kan ditt immunförsvar kontrollera dem. Men får de en chans att börja växa okontrollerat blir de abnorma och börjar uppföra sig onormalt, vilket kan leda till farliga mutationer.

bacteria-811861_1920-1.jpg

Grunden till själva cancersjukdomen är att något blivit fel i kroppens normala signalsystem. Som i sin tur leder till att skadade celler lyckas överleva eller gamla celler vägrar att dö. Samt att nya celler bildas när de inte ska. Även en destruktiv miljö som uppstått i kroppen genom yttre faktorer kan vara avgörande för att cancercellerna kan få fäste. Andra utlösande orsaker kan vara virus och bakterier. Infektioner som hepatit och HPV-virus anses stå för runt 25 procent. Bakteriers påverkan som slagits fast i studier är Helicobacter och klamydia.

Avgörande blodförsörjning

I din kropp finns det cirka 100 000 miljarder celler med olika livslängd. Medan nervceller kan överleva i upp till hundra år, dör miljontals andra bara efter några dagar och ersätts av nya genom ett ”programmerat självmord”: Apoptos.

Meningarna går isär om huruvida vi alla går runt med inaktiva cancerceller i kroppen. Så länge du bara har ett fåtal av dem i kroppen, kan ditt eget immunförsvar ta hand om hotet. Cancercellerna kräver dessutom en blodförsörjning för att starta någon sjukdom. Tyvärr har de förmågan att påverka den mikromiljö de tar fart i. Genom att stimulera friska celler i omgivningen att skapa signalmolekyler för att starta upp tillväxt av de nya blodkärl cancern behöver för att ta fart.

TUMOUR ANGIOGENESIS.jpg

Processen att skapa nya blodkärl kallas under normala förhållanden för Angiogenesis (angio = blodkärl och genesis = skapelse). Den sker helt naturligt genom kemiska signaler för att reparera skadade kärl eller i syfte att skapa nya; exempelvis efter hård träning och vid sårläkning. I samband med cancer, tumour angiogenesis, spelar då tyvärr samma ”läkeprocess” en avgörande roll för tillväxt och spridning av sjukdomen.

Blodcancer & Organtumörer

Grovt hugget kan man dela upp cancersjukdomarna i två huvudgrupper:

  1. Benmärgsrelaterad som sprids via blodbanan: Blodcancer. Till exempel Leukemi, en grupp cancersjukdomar som utgår från benmärgen där blodet bildas. De tar sig uttryck i ett högt antal onormala vita blodkroppar. Som närbesläktade räknas även Lymfom (uppstår i lymfsystemet) och Myelom (uppstår i benmärgen).
  2. Växande tumörer i olika organ. Den här formen är ofta hormon- eller miljödriven. Med orsaker bakom som kost, livsstil och miljögifter. Ingen generation före oss har till exempel utsatts för så mycket syntetiska kemikalier (även en del biologiska är farliga). Utan en chans för evolutionen att kunna förbereda den mänskliga kroppen. Kemikalier som finns i allt vi omger oss med från mat, jord, luft och vatten, till hudvård, rengöringsmedel, kläder, möbler, prylar, plast med mera i vardagen. Lägg till det all trådlös strålning vi numera utsätts för och vi har den perfekta cocktailen för cancer att frodas i.

Godartade eller Elakartade

Tumörer bedöms antingen som benigna (godartade) eller maligna (elakartade) cancertumörer. Och här har storleken ingen betydelse. Även de godartade kan växa sig stora.

Godartade tumörer skiljer sig från de elakartade genom att de inte har förmågan att invadera vävnader eller sprida sig till andra organ i kroppen. Cancertumörer kan däremot sprida sig till andra ställen i form av metastaser, så kallade dottersvulster. En vanlig väg är då genom närliggande lymfkörtlar. Till exempel en bröstcancer som hinner ta sig till lymfkörtlarna i armhålan.

cancermama.jpg

Att de elakartade cancertumörerna sprids beror på att de växer helt utom kontroll och kan invadera både vävnad och organ. Vilket beror på att de inte är lika specialiserade som våra vanliga celler som har specifika och programmerade signalsystem. Cancercellerna saknar till exempel helt förmågan att snappa upp de signaler som talar om för vanliga celler att de ska sluta dela sig. Eller att det är dags att begå självmord, apoptos. Tyvärr försvagas också den här cellmekanismen med stigande ålder, vilket ökar risken för äldre att drabbas.

Symtom att se upp med

  • Knölar
  • Födelsemärken som ändrar form, kliar och/eller blöder
  • Ändrade avföringsvanor och blodig eller svart avföring
  • Svårt att kissa
  • Långvarig magkatarr och långvariga sura uppstötningar
  • Ändrad aptit och/eller plötslig viktnedgång
  • Svårt att svälja
  • Sår som inte läker
  • Ihållande feber
  • Ihållande hosta och heshet
  • Influensaliknande symtom som inte går över
  • Extrem trötthet utan påtaglig anledning

Cancer går att förebygga

Runt 5-10 procent av cancersjukdomarna räknas idag som ärftligt betingade. Medan uppemot 30-50 procent av dem anses kunna undvikas genom förebyggande åtgärder. Till exempel den tredjedel av dödsfallen i cancer som enligt WHO huvudsakligen beror på 5 kost- och livsstilsrisker:

  • Fetma (högt BMI)
  • Lågt intag av grönsaker och frukt
  • För lite fysisk aktivitet
  • Rökning
  • Alkoholmissbruk

Kostförändringar och träning förespråkas ofta som individuellt förebyggande insatser mot cancer. Men det är mycket mer som behöver åtgärdas. Kemikalielagstiftningen måste skärpas, användningen av miljögifter strypas och strålningsriskerna med alla trådlösa prylar tas på allvar. Och så länge våra politiker och myndigheter inte tar ett större ansvar, hamnar de förebyggande åtgärderna i ditt eget knä.

CancerFightingFoodsArticleMeme.jpg

Själv äter jag till största delen växtbaserat och handlar så mycket ekologiskt jag kan hitta, helst svenskodlat eller importerat från EU-land. Jag köper aldrig engångsförpackad mat och dryck och har plastsanerat mitt hem så långt det gått. Jag stänger av Bluetooth och WiFi i mobilen, samt min trådlösa router hemma, så fort jag inte behöver använda dem. Jag ser också till att ha mobilen på ett visst avstånd från min kropp när det går och talar ytterst sällan direkt i den.

Svart-Vit behandlingsdebatt

En annan sak som skrämmer framför allt de som drabbas är den svartvita debatt som förekommer runt cancerbehandlingen. Där sjukvården står klar med gamla cellgifter, ny immunterapi och skrämmande strålning. Medan alternativförespråkarna pekar på kost- och livsstilsförändringar som bot. Ett ämne jag utifrån mina egna erfarenheter som cancerdiagnostiserad kommer ta upp nästa gång.

Ulla Gabay