ullagabay

#patientsmart

KRONISK HÄLSA – Del 2: Vad har du på tallriken idag?

I stort sett all mat är ett tveeggat svärd. Innehållande ämnen som kan både förstöra och främja hälsan. Därför gäller det att förstå det enorma kostexperiment vi varit utsatta för under de senaste 70 åren. Och att fatta medvetna val över vad vi lägger på tallriken.

Vad det är lätt att glömma när man försöker navigera mellan olika dieter, kosttillskott och råd om vad man ska äta är att kroppen kräver en total balans. På alla områden. För mycket och för lite av något ämne är det som kan tippa lasset från nytta, till ohälsa.

Så gott som alla matprodukter innehåller både nyttiga och onyttiga, alternativt mindre nyttiga, näringsämnen. Framför allt de onyttiga har ökat radikalt i dagens kost genom en jordbruksrevolution till förmån för de stora frö- och kemikaliebolagen som styr världens jordbrukspolitik. Med hjälp politikernas ”goda” vilja för att öka BNP. Och genom livsmedelsindustrins kemikaliska E-tillsatser i sina produkter, för att kompensera för den uteblivna näring som jordbruksrevolutionen medfört.

Den gröna revolutionen

De senaste 70 åren har kosten radikalt försämrats (även om motsatsen påstås från livsmedelsindustrin). I botten ligger ”Den gröna revolutionen” med början i Mexiko på 1940-talet. Plötsligt skulle mindre gårdar med växelbruk lämna generationers kunskap av olika näringsgivande kretslopp för odlingsjorden. Där sambandet mellan djurhållning och växtodling var en självklarhet.

Förr flyttades djuren runt mellan olika hagar för att gynna återväxten av betet. Och bönderna använde naturlig ko- och hästgödsel på sina åkrar. Fälten fick alltid vila efter skörden tills mångfalden i myllan var återställd; man växlade helt enkelt mellan olika åkrar. Allt det här gav högt näringsinnehåll i alla köttprodukter från djuruppfödningen, samt i spannmål, rovor och annat som odlades.

Riktigt illa med växelbruket gick det när Dr. Norman Borlaug gav sig in i leken med ”Den gröna revolutionens tekniska lösningar” och satte det storskaliga jordbruket under plogen i USA på 1950-talet. Andra världskriget var slut och de amerikanska petrokemiföretagen behövde bli av med sitt överskottsbränsle de skaffat för krigsflyg och krigsfartyg.

Oljebaserad konstgödsel blev kemiföretagens lösning. Vilket passade Borlaugs planer perfekt. Hans team tog fram en hybridgröda: ett snabbväxande, kort ”dvärgvete” som kunde skördas flera gånger om året. Tack vare konstgödseln på samma åker. Storskaligheten växte, betesmarkerna krävdes så småningom till spannmålsodlingen och djuren förpassades till ”köttfabriker” där de matades med näringsfattigt industrifoder.

Dr. Borlaug fick 1970 Nobelpriset för att ha räddat miljontals människor från svält. Frågan är hur många kroniska sjukdomar som grundlades under hans ”gröna” plöjande. Eller för att citera den politiske journalisten Alexander Cockburn: ”Vid sidan av Kissinger, förmodligen den störste mördaren av alla som fått Nobelpriset var Norman Borlaug, vars ”gröna revolutionens” vetestrån ledde till döden för miljontals bönder”.

Industrimaten

Under hela efterkrigstiden har kostprodukter tagits fram för att maten skulle anpassas till det moderna samhällets framväxt. Med krav på lösningar för snabba måltider och för att underlätta för en generation kvinnor som skulle ut i arbetslivet.

Semper är ett bra exempel. Modersmjölksersättning BabySemp från 1940-talet lade grunden till företagets rykte som ”forskarvänligt och innovativt”. Så småningom slog de sina matpaket ihop med Felix. Vilket blev startskottet till varumärkestänkande och stora säljkårer.

Direktkontakt med konsumenterna skapades på 1970-talet och den första färdigblandade chokladdrycken kom: Pucko! Ett träffande namn så här i perspektiv över hur förbehållslöst konsumenterna gick på de nya säljtricken.

På 1980-talet stormade den första hälsovågen in i livsmedelstillverkningen med en medveten marknadsföring av näringsinnehållet i produkterna. Bestående av syntetiska ersättningar (E-tillsatser) i stället för naturlig näring. Ett decennium senare stod fusionerna som spön i backen och storköksmarknaden var född.

Raffinerat matmissbruk

På grund av den snabba globaliseringen på 2000-talet har vi numera ett lika globalt som ”raffinerat” matmissbruk. Får du inte rätt näring blir du aldrig mätt; portionerna ökar och mellanmålen tar över. Detta har på många håll lett till en ”undernäring på grund av övergödning”. Följt av en explosion av fetma, diabetes och autoimmuna, kroniska sjukdomar.

Vad vi än tycker om denna utveckling har vi den mat vi har i vårt moderna samhälle. Och den lär inte försvinna i första taget. Så du har inget val annat än att kunna hantera den på bästa sätt. För att slippa bli kroniskt sjuk och i stället få njuta högt upp i livet av en kronisk hälsa.

Lösningen är faktisk enklare än du tror. Om en sjukdom har uppstått på grund av maten, går den också att åtgärda med en kostomställning. Utifrån dina individuella behov och förutsättningar. Det handlar om ”biohacking”! Hur du med matens hjälp kan slå på eller av dina unika gener, vilket du kunde läsa om i Del 1: Biohacka dina gener med mat

 

 

 Ulla Gabay

%d bloggare gillar detta: